Barn som har skulder för vård
Skriftlig fråga 2008/09:718 av Brodén, Anne Marie (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-11
- Inlämnad
- 2009-03-11
- Besvarad
- 2009-03-18
- Svar anmält
- 2009-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 mars
Fråga
2008/09:718 Barn som har skulder för vård
av Anne Marie Brodén (m)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Barnombudsmannen och rikskronofogden översände i går en skrivelse till regeringen kring problemet med skuldsatta ungdomar. Det har framkommit att ungdomar, när de fyller 18, får inkassokrav på sig för skulder till sjukvården som deras föräldrar inte har betalat. Ett uppmärksammat exempel är den nyblivne 18-åringen Hampus Johansson, som är skyldig landstinget i Halland 5 145 kronor för obetalda räkningar till läkare och tandläkare under uppväxten.
Totalt 989 barn och ungdomar i Halland har skulder till landstinget. I hela landet hade närmare 80 000 barn skulder till privata och offentliga aktörer i november förra året.
Den 1 januari 2009 trädde en ny lag i kraft som bättre skulle skydda unga från inkassokrav på 18-årsdagen. Lagändringen gäller de avtal som ingås med privata företag, men konstigt nog inte den offentliga sektorn.
Alla parter är överens om att detta är orimligt och orättvist. Den gemensamma åsikten är att betalningsansvaret bör ligga på föräldrarna fullt ut. Det råder dock skilda meningar vilken lag som gäller i fallen om vårdskulder. Landstinget i Halland hävdar att de måste följa hälso- och sjukvårdslagen och rättspraxis. Barnombudsmannen hävdar att det i stället går att luta sig mot vad föräldrabalken säger.
Klart är att något måste göras, ingen ska behöva börja sitt vuxna liv som skuldsatt.
Avser statsrådet att arbeta för ytterligare en lagändring i hälso- och sjukvårdslagen så att vårdnadshavarna, inte barnen, ska stå som mottagare för krav på avgifter för vård och tandvård?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:718 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:718 Barn som har skulder för vård
Socialminister Göran Hägglund
Anne Marie Brodén har frågat mig om jag avser att arbeta för ytterligare en lagändring i hälso- och sjukvårdslagen så att vårdnadshavarna, inte barnen, ska stå som mottagare för krav på avgifter för vård och tandvård.
Den rättsliga grunden för landstingens krav på vårdavgifter för barns besök inom hälso- och sjukvården finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Där stadgas det att vårdavgifter får tas ut av patienter enligt grunder som landstinget bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Flera landsting har beslutat att barn och ungdomar under 20 år inte ska behöva betala någon avgift i öppen hälso- och sjukvård. Några landsting tillämpar dock andra regler. Exempelvis tillämpar Gotland halv avgift för barn under 18 år. Uppsala tar också ut halv avgift men för barn under 20 år. Inom Region Skåne tillämpas patientavgifter från och med 12 års ålder med undantag av barn- och ungdomspsykiatrin och barnhabiliteringen som är avgiftsfria. Flera landsting tar även betalt för uteblivna besök. I Stockholm kostar exempelvis ett missat besök till husläkare 140 kr och till en specialistläkare 260 kr. Barn- och ungdomstandvård ska, enligt tandvårdslagen (1982:125), vara avgiftsfri men det kan även här uppkomma kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök och då får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestämmer.
Barnombudsmannen har undersökt hur landstingen och regionerna hanterar minderårigas obetalda vårdavgifter samt avgifter för uteblivna vård- och tandvårdsbesök. Kartläggningen visar att landstingen och regionerna tolkar lagstiftningen olika. Flera väljer att se vårdnadshavaren som gäldenär och därmed skuldsätter de aldrig barn. 13 landsting eller regioner ser dock barnet som gäldenär.
Det är självklart viktigt att föräldrar tar ansvar för sina barns vård vilket också den stora majoriteten av Sveriges föräldrar gör. Vårdavgifterna i Sverige är låga och tack vare högkostnadsskyddet behöver ingen betala mer än 900 kronor per år. Tanken är att ingen ska behöva avstå från vård på grund av vårdens kostnader. Trots detta finns det föräldrar som av olika skäl väljer att inte betala kostnaden för sina barns vård.
Konsekvenserna av att barn skuldsätts kan bli stora. Det kan innebära att de senare i livet får problem med att få hyreskontrakt, lån på banken och vissa arbeten. Vilket gör att dessa barn får en sämre start i livet än andra när de träder in i vuxenlivet. Jag har mot bakgrund av detta initierat ett arbete inom departementet för att analysera konsekvenserna av nuvarande lagstiftning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.