barn på institutioner
Skriftlig fråga 2000/01:155 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-31
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:155
av Margareta Viklund (kd) till socialminister Lars Engqvist om barn på institutionerAntalet barn och ungdomar som tas om hand av socialtjänsten har stadigt ökat under 90-talet. Och att alltfler placeras på hem för vård och boende i stället för i familj är en utveckling som oroar forskare, enligt Socialstyrelsens centrum för utvärdering av socialt arbete.
Enligt massmedier är anledningen till ökningen oklar. Men Bo Vinnerljung, docent och forskningsledare, anser att utbudet av privata vårdplatser har ökat markant sedan begreppet "hem för boende och vård" infördes 1982. Mellan 1982 och 1990 ökade antalet vårdplatser i privat regi från 221 till 898. Från 1991 till 1996 fördubblades antalet platser. Detta i kombination med en attitydförändring hos socialarbetarna har banat väg för institutionsvård. En annan bidragande orsak är att antalet fosterhem troligen har minskat. Det kan i sin tur innebära att många institutioner framstår som attraktiva.
Man vet sedan länge att många barn kan uppleva institutionsmiljön som besvärlig. Den nya trenden med ökande institutionsvård för barn är inte utvärderad. Anledningen till ökningen är också oklar. Många anser att de mest utsatta barnen och ungdomarna ingår i ett ganska vådligt experiment.
Min fråga till socialministern är:
Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att följa upp de omhändertagna barnens och ungdomarnas situation?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:155 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2000/01:155 om barn på institutioner
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Viklund har frågat mig om vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att följa upp de omhändertagna barnens och ungdomarnas situation.
Precis som Margareta Viklund säger har antalet barn och ungdomar som får vård utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga ökat under 1990-talet. Studier visar också att det är vård på privata hem för vård och boende som ökat mest på bekostnad av familjehemmen även om den klart vanligaste placeringsformen, särskilt för yngre barn, fortfarande är i familjehem. Man ska dock komma ihåg att de flesta hem för vård och boende utgörs av små enheter med familjelik karaktär. De större institutionerna utgörs dels av utredningshem, där barnet ofta placeras tillsammans med föräldrarna under en utredningstid, och dels av de enskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse.
Att placera ett barn i vård utanför det egna hemmet är en svår och grannlaga uppgift. Många olika faktorer samspelar. En faktor som jag tror kommit att spela en allt större roll på senare år är den ökade kunskapen om hänsyn till barnets behov. Detta kan leda till svåra överväganden kring vilken kompetens som krävs hos de som ska vårda barnet. De värden som finns i en hemlik miljö måste ibland ställas mot behov av professionell kompetens. Det gör att det kan bli svårare att rekrytera familjehem med en viss kompetens.
Regeringen har under senare år vidtagit flera åtgärder för att närmare kunna följa upp de omhändertagna barnens och ungdomarnas situation. Bl.a. har Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbättra statistiken över socialtjänstens insatser för barn och ungdomar så att vi bättre ska kunna följa utvecklingen och fördjupa vår kunskap om deras situation i framtiden. Även om det kommit en del forskning på senare år så behöver vi både förbättra och utöka det underlag som finns i dag för att kunna bedöma vårdens effekter och om det är rätt barn som placeras utanför det egna hemmet. Inom Socialstyrelsen fortsätter också arbetet med att i samarbete med ett antal kommuner förbättra familjehemsvården inom ramen för projektet Barns behov i centrum.
Socialstyrelsen har dessutom fått i uppdrag att ta ett samlat grepp kring kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Resultatet av detta uppdrag redovisas i dagarna. Som jag ser det hänger nämligen mycket av vår bristande kunskap på detta område ihop med det allmänna kunskapsläget inom socialtjänsten. Det handlar bl.a. om att skapa en enhetlig terminologi och att öka ett systematiskt kunskapssamlande. Socialtjänstens arbetsområde är komplicerat med många faktorer som påverkar t.ex. effekten av en viss insats. Därför behöver vi bättre kunskap för att kunna bedöma utvecklingen för omhändertagna barn och ungdomar, den statistik som hittills förts på området räcker inte. Regeringen har prioriterat detta område och anslagit 50 miljoner kronor under en treårsperiod till nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
En särskild utredning har också sett över lagen om vård av unga i syfte att stärka barnperspektivet och barnets rättigheter i lagen. Dessutom ingick i uppdraget att se över situationen för barn som vistas i familjehem under lång tid. Denna utredning har nu lämnat sitt betänkande vilket är ute på remiss.
När det gäller de barn och ungdomar som vårdas på institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse är vår kunskap betydligt större då regeringen alltsedan övertagandet av detta vårdansvar betonat vikten av att nära kunna följa utvecklingen för de mest utsatta barnen och ungdomarna.
Regeringen följer således utvecklingen av omhändertagna barn och ungdomar och har under det senaste året tagit initiativ för att flytta fram positionerna så att vår kunskap i framtiden ska kunna bli ännu bättre.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.