barn- och ungdomspsykiatrins resurser
Skriftlig fråga 1999/2000:738 av Stafilidis, Tasso (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-24
- Anmäld
- 2000-03-28
- Besvarad
- 2000-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:738
av Tasso Stafilidis (v) till socialminister Lars Engqvist om barn- och ungdomspsykiatrins resurserI proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge, lades förslag som syftade till att öka samförståndslösningar och underlätta för föräldrar att i så stor utsträckning som möjligt komma överrens om hur vårdnadsfrågor skall lösas.
Det har kommit mig till känna att barn- och ungdomspsykiatrins resurser används i alltför stor utsträckning för att lösa vårdnads- eller umgängestvister. Ärendena som rör vårdnad eller umgänge kommer från socialtjänsten eller domstolsväsendet. Barn- och ungdomspsykiatrins ärenden har således ökat, vilket innebär att psykiatrins redan knappa resurser används för att lösa vårdnadstvister. Barn eller ungdomar som är i behov av en psykiatrisk utredning får därmed vänta längre än vad som borde vara nödvändigt.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lars Engqvist om vilka åtgärder regeringen avser vidta för att lösa barn- och ungdomspsykiatrins arbetsbelastning.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:738 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 1999/2000:738 om barn- och ungdomspsykiatrins resurser
Socialminister Lars Engqvist
Tasso Stafilidis har frågat mig om vilka åtgärder regeringen avser vidta för att lösa barn- och ungdomspsykiatrins arbetsbelastning.
Det är min principiella uppfattning att barn- och ungdomspsykiatrins resurser ska tas i anspråk för ärenden där barns och ungdomars psykiska ohälsa står i fokus. Barn- och ungdomspsykiatrins resurser bör därför inte i större utsträckning tas i anspråk för att lösa vårdnads- eller umgängestvister där problemen primärt inte finns hos barnen. Någon indikation att så skulle vara fallet har inte kommit till Socialdepartementets kännedom. Nämnas i sammanhanget kan att Socialstyrelsen, med anledning av de ändringar som skett i föräldrabalken, fått i uppdrag att stödja utveckling av metoder för samarbetsavtal i fråga om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget kommer att redovisas den 31 mars 2001.
Problem i barn- och ungdomspsykiatrin som bottnar i svårigheter för kommuner och landsting att samverka har uppmärksammats i flera olika sammanhang. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare, utredning S 1999:05, med uppgift att beskriva och analysera de problem som finns i dag för samverkan mellan landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas vård och omsorg.
Avslutningsvis vill jag understryka att frågor som gäller barns och ungdomars psykiska hälsa är en viktig del av hälso- och sjukvården. De signaler som under senare år inkommit om en tilltagande psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är mycket oroande. Mot den bakgrunden är detta frågor som måste ges hög prioritet i regeringens arbete.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med en nationell handlingsplan för förnyelse och utveckling av hälso- och sjukvården. Handlingsplanen kommer att läggas fram för riksdagen i form av en proposition före sommaren i år. Handlingsplanen har nära koppling till det resurstillskott om sammanlagt 9 miljarder kronor som ska tillföras vården och omsorgen under perioden 2001@2004. Avsikten är att resurstillskottet ska fördelas till landsting och kommuner via det generella statsbidraget men att staten och Landstingsförbundet respektive Svenska Kommunförbundet i ett särskilt utvecklingsavtal ska komma överens om den närmare inriktningen för medlen. Ett av de områden som prioriteras både inom ramen för den nationella handlingsplanen och för resurstillskottet är psykiatrin och i det sammanhanget ingår insatser för barn och ungdomar. Rent allmänt är min bedömning att den satsning på vården som handlingsplanen och resurstillskottet innebär ger förutsättningar att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.