Banverkets rättsliga grund för avgifter

Skriftlig fråga 2003/04:415 av Backman, Hans (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-08
Inlämnad
2003-12-08
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 december

Fråga 2003/04:415

av Hans Backman (fp) till statsrådet Ulrica Messing om Banverkets rättsliga grund för avgifter

Banverket är just nu i full gång med att teckna avtal med landets ca 700 privata spårägare. Avtalet gäller bland annat kostnader avseende drift och underhåll för anslutande växel från privata företagsspår och ut på Banverkets spår. Kostnaden för företagen är 20 000@75 000 kr per växel och år.

Banverket saknar dock enligt Mellansvenska Handelskammaren för Gävleborgs och Dalarnas län rättslig grund för att ta ut dessa avgifter. Det verket stödjer sig på är ett allmänt regeringsbeslut från den 9 juni 1988. Detta allmänna beslut reglerar bara gränsdragningen mellan Banverket och SJ.

För att Banverket ska kunna ta ut avgifter krävs särskilt regeringsbeslut, lag eller förordning säger konsulten Anne-Marie Olovsdotter, Olovsdotter Rail Consulting, som har undersökt frågan.

När Mellansvenska Handelskammarens VD, Anders Franck, kontaktade Banverkets chefsjurist så fick han svaret att även denne var osäker på om den rättsliga grunden fanns.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att bringa klarhet i vilka regler som gäller när Banverket tecknar avtal med landets privata spårägare?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:415 besvarad av Ulrica Messing

den 17 december

Svar på frågorna 2003/04:415 om Banverkets rättsliga grund för avgifter och 423 om rättslig grund för avgifter

Statsrådet Ulrica Messing

Hans Beckman och Ragnwi Marcelind har ställt varsin fråga till mig som båda rör den rättsliga grunden för Banverkets uttag av avgift.

Bakgrunden till frågan är att Banverket tar ut en avgift av de privata spårägarna för att ansluta en växel från det privata spåret till statens spåranläggningar. Enligt frågeställarna är den rättsliga grunden för avgiftsuttaget oklar och de undrar därför vilken bedömning jag gjort av den rättsliga grunden för avgiftsuttaget samt om jag har för avsikt att bringa klarhet i vilka regler som gäller. Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.

Bakgrunden till avgiftsuttaget hänför sig till tiden före 1988 då Banverket bildades. Beslutet om delningen av affärsverket Statens järnvägar omfattade inte alla detaljer i gränsdragningen mot Banverket utan dessa reglerades i ett antal överenskommelser mellan Banverket och affärsverket. Banverket övertog från affärsverket principer som har sin grund i förhållanden som rådde långt innan Banverket bildades 1988.

Järnvägsutredningen har i dagarna lagt sitt huvudbetänkande (SOU 2003:104) vilket innehåller förslag bland annat rörande avgiftsuttaget på järnväg. Det kan i detta sammanhang finnas skäl att se över den frågeställning som har tagits upp av frågeställarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.