Banker och betalningsansvar
Skriftlig fråga 2012/13:661 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-07-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-08-14
- Anmäld
- 2013-08-15
- Svar anmält
- 2013-08-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 juli
Fråga
2012/13:661 Banker och betalningsansvar
av Anders Karlsson (S)
till statsrådet Peter Norman (M)
Det har blivit betydligt svårare för privatpersoner att få ersättning när de utsatts för kortbedrägerier. En genomgång som gjorts av ett drygt åttiotal ärenden i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för 2011 och 2012 visar att bara ett fåtal får rätt när de begär ersättning av banken efter att ha utsatts för kortbedrägerier på bland annat internet. Till och med flera fall av misstänkt skimning, där någon lyckats stjäla kortkoderna vid bankomater, har fått avslag av ARN.
Uppstramningen uppges vara en direkt följd av en lagändring från 2010. Den har gjort det lättare för bankerna att själva avgöra när kortinnehavaren är betalningsansvarig vid ett bedrägeri. Resultatet är att det blivit svårare för kortinnehavare att få tillbaka sina pengar.
En jurist på ARN menar att anmälaren måste kunna bevisa att transaktionen är obehörig. I de ärenden där uttag gjorts med ett stulet lösenord menar ARN att det inte handlat om ett obehörigt uttag. Tillämpningen av lagen har gjort att det blivit tuffare för konsumenter att få tillbaka pengar från bankerna när man råkat ut för ett obehörigt uttag, menar också chefen på Konsumenternas bank- och finansbyrå. Där har man fått många klagomål från konsumenter som blivit av med pengar och nekats ersättning av sin bank trots att de uppger att de inte lämnat ut någon kod frivilligt.
Vilka initiativ till lagändring eller kontakter med bankerna avser statsrådet att ta i denna fråga?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:661 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 14 augusti
Svar på fråga
2012/13:661 Banker och betalningsansvar
Justitieminister Beatrice Ask
Anders Karlsson har frågat statsrådet Peter Norman vilka initiativ till lagändring eller kontakter med bankerna som han avser att ta i fråga om betalningsansvar vid kortbedrägerier.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Betalningar i Sverige görs i allt större omfattning med kontokort och andra betalningsinstrument. Det förekommer tyvärr då också att kontokort används obehörigen. I lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, som genomför ett EU-direktiv, klargörs vilka krav kontokortsföretagen kan ställa på en kontohavares användning av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner. Utgångspunkten är att en kontohavare inte ska behöva stå för en obehörig transaktion som han eller hon inte kan lastas för.
Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att kontohavaren har underlåtit att skydda en personlig kod, till exempel en pinkod, ska kontohavaren stå för en självrisk om högst 1 200 kronor. Detta syftar till att ge ett tydligt incitament för kontohavaren att hantera koder säkert och omsorgsfullt.
Enligt lagen är kontohavaren vidare skyldig att bland annat följa de villkor i kontoavtalet som gäller för användning av betalningsinstrumentet. Ett avtalsvillkor kan till exempel vara att en kontohavare ska förvara sitt kort på ett säkert sätt. Om en obehörig transaktion sker som en följd av att kontohavaren inte följt villkoren är utgångspunkten dock att han eller hon inte själv ska behöva stå för den förlusten. Det är endast om kontohavaren agerat grovt oaktsamt som han eller hon ansvarar för transaktionen. Är det fråga om en konsument är ansvaret dessutom numera begränsat till högst 12 000 kronor, utom i de fall då han eller hon har handlat särskilt klandervärt.
Det är närmast självklart att en användare som agerar grovt oaktsamt själv bör ta ett stort ansvar för en obehörig transaktion. Även tidigare lagstiftning angav att kontohavaren ansvarade vid grov oaktsamhet. Regeringen har dock, som framgått, ansett att de ekonomiska risker som är förknippade med användningen av ett kort bör begränsas till och med i de fall då en konsument anses ha varit grovt oaktsam. Det kan även nämnas att EU-kommissionen nyligen har antagit ett förslagspaket som syftar till att ytterligare skydda konsumenter vid obehöriga kortbetalningar.
Det är ytterst domstolarna som i det enskilda fallet prövar om en transaktion har varit obehörig och om kontohavaren i så fall har varit grovt oaktsam. Regleringen får dock anses väl avvägd och ger kontohavaren ett gott skydd vid en obehörig transaktion. Jag ser för närvarande inget behov av att ta initiativ till lagändringar.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.