Bahaiers rätt till högre utbildning i Iran
Skriftlig fråga 2020/21:142 av Anders Österberg (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-30
- Överlämnad
- 2020-10-01
- Anmäld
- 2020-10-02
- Svarsdatum
- 2020-10-07
- Sista svarsdatum
- 2020-10-07
- Besvarad
- 2020-10-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
På högskolor och universitet runt om i världen har ett nytt läsår inletts. Förväntansfulla studenter inleder studier som ger dem chansen att påverka sin framtid och förverkliga sina drömmar. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står det tydligt att alla har rätt till utbildning. I Iran är detta inte verklighet.
I Iran pågår en systematisk förföljelse av landet största icke-muslimska religiösa minoritet bahaierna. I ett hemligstämplat dokument från 1991 med titeln Bahaifrågan, som bland annat har undertecknats av landets högste andliga ledare Khamenei, beskrivs hur iranska myndigheter ska gå till väga för att hämma bahaiernas utveckling i samhället. Ett av dessa sätt är att förhindra bahaier att studera vid högskolor och universitet. Tusentals bahaier i Iran har sedan 80-talet nekats tillgång till högre utbildning eller stängts av från universitet runt om landet, endast på grund av sin tro. Trots godkända inträdesprov nekas bahaistudenter antagning med falska förevändningar om att deras ansökningar är ofullständiga eller att deras namn inte finns med på antagningslistan.
De iranska myndigheterna använde sig tidigare av en enkel metod genom att kräva att alla som skriver inträdesprov till universitet skulle deklarera sin religionstillhörighet. De ansökande som angav någon annan än de fyra officiellt erkända religionerna i Iran – islam, kristendom, judendom och zoroastrism – exkluderades. Under 2003 annonserade myndigheterna att man inte längre begär en deklaration om religiös tillhörighet vid ansökan till nationella inträdesprov till universitet. Bahaiungdomar trodde vid den tiden att detta skulle bana väg för dem att kunna skriva provet och kunna antas till universitet. Dock har myndigheterna sedan dess tillämpat andra knep för att förhindra ett stort antal bahaier från att antas till universitet.
UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Iran som publicerades i slutet av 2019 ger en synnerligen allvarlig bild av läget för mänskliga rättigheter i landet. Bland annat påpekas att bahaitron inte är erkänd i Iran och att bahaier är en särskilt utsatt religiös minoritet som förföljs systematiskt. Vidare lyfter rapporten att bahaier regelbundet förhindras från att skriva in sig vid institutioner för högre utbildning och att diskriminering av minoriteter på universitet i synnerhet förekommer mot bahaier.
Detta grova brott mot dessa individers grundläggande rätt till utbildning har drabbat generationer av bahaier. Det går inte att till fullo få en bild av de förödande konsekvenserna av detta på individ- och samhällsnivå. Detta utgör en del av myndigheternas ekonomiska apartheid som bedrivs mot landets bahaier. UD:s ovannämnda rapport lyfter också att bahaier nekas tillträde till privata och offentliga anställningar, att de trakasseras och att de frihetsberövas. Det förekommer att deras näringsverksamhet stängs ned.
Bara de senaste månaderna har larm inkommit om ett eskalerande förtryck av landets bahaier. Rekordhöga domstolskallelser av bahaier i Shiraz har utfärdats där en domstolstjänsteman till och med hotade att rycka upp och rensa bahaierna från staden. Runt om i landet har bahaier tilldelats långa fängelsestraff, bland annat i Birjand, Ghaemshahr, Isfahan, Karaj, Kermanshah och Yazd. Under en global pandemi är fängelser grogrund för smitta. Mer än någonsin utsätts därmed oskyldiga bahaier och andra samvetsfångar i Iran för direkt livsfara i fängelser. En koordinerad kampanj via statliga medier har tagit fart för att sprida desinformation. Tv-kanaler, tidningar, radiokanaler och sociala medier har fyllts av artiklar och videoklipp som svartmålar bahailäror utan att bahaier får komma till tals.
Förra veckan kunde vi i kanadensiska medier följa den 15-åriga pianisten Nawal Talebis öde. Båda hennes föräldrar arresterades den 23 augusti på grund av att de är bahaier och sitter nu fängslade i staden Isfahan. Det är allt man vet. Föräldrarna har inte tillåtits kontakta juridiskt ombud, inget åtal har väckts mot dem och de tillåts inga besökare. Myndigheterna konfiskerade i samband med detta Nawals piano. Artiklarna visar på en verklighet i Iran där rikets säkerhet betyder att man konfiskerar en 15-årig bahaiflickas piano. Nawal har precis börjat en ny termin i skolan. Det är dock högst oklart om hon kommer att få chansen att fortsätta sina studier på högre läroverk om några år.
Omvärlden måste allt starkare stå upp för mänskliga rättigheter i Iran och kräva att förföljelsen av bahaier och andra minoriteter i landet upphör.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kan ministern tänka sig att lyfta den oroande upptrappningen av förföljelsen av bahaierna i Iran och nekandet av bahaiers tillgång till högre utbildning i EU och direkt med Iran?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:142 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:142 av Anders Österberg (S) Bahaiers rätt till högre utbildning i Iran
Anders Österberg har frågat mig om jag kan tänka mig att lyfta den oroande upptrappningen av förföljelsen av baha'ier i Iran, och nekandet av baha'iers tillgång till högre utbildning, i EU och i direkt kontakt med Iran.
Sveriges position vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är tydlig. Vi lyfter situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran i våra kontakter med iranska företrädare.
Regeringen delar Anders Österbergs oro över baha'iernas svåra situation i Iran. Baha'ierna är särskilt utsatta för diskriminering och hindras från att utöva sin religion. Deras religion erkänns inte av Iran och dess utövare trakasseras och frihetsberövas.
Regeringen tar återkommande upp etniska och religiösa minoriteters, inklusive baha'iernas, situation i kontakter med Iran. Detta skedde bland annat under utrikesminister Zarifs besök i Sverige i augusti 2019.
Situationen för baha'ier och andra minoriteter i Iran innefattas också i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran. Den senaste upplagan av denna rapport publicerades i december 2019. I den står det bland annat, precis som Anders Österberg påpekar, att läsa att baha'ier regelbundet förhindras från att skriva in sig vid institutioner för högre utbildning.
Jag har understrukit vikten av att baha'ierna fritt får utöva sin religion. I en debattartikel om situationen i Jemen, skriven tillsammans med Tysklands utrikesminister Heiko Maas och Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab i Financial Times lyftes också baha’iernas situation. Detta följdes upp bland annat den 31 juli, i samband med att jag välkomnade frigivningen av sex i Jemen fängslade baha'ier.
Utöver bilaterala kontakter och dialog arbetar vi systematiskt och löpande med situationen för Irans minoriteter genom EU och FN i kontakter med iranska företrädare.
Sverige är genom EU bland annat aktivt i förhandlingarna av en årlig resolution i FN om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Det är för Sverige och resten av EU viktigt att denna resolution även fortsatt tydligt tar upp situationen för minoriteter i Iran, och då inte minst baha'iernas situation.
Sverige kommer fortsätta vara en drivande och tydlig röst för respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran - inklusive baha'iers och andra minoriteters situation - inom EU och FN. Vi kommer även fortsätta att regelbundet ta upp dessa viktiga frågor i vår dialog med Iran.
Stockholm den 7 oktober 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.