Till innehåll på sidan

Azerbajdzjans militära anfall i Nagorno-Karabach

Skriftlig fråga 2023/24:31 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-09-22
Överlämnad
2023-09-25
Anmäld
2023-09-26
Sista svarsdatum
2023-10-04
Svarsdatum
2023-10-11
Besvarad
2023-10-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor när Azerbajdzjan attackerade Nagorno-Karabach, som i huvudsak består av en armenisk befolkning men som i decennier har varit ett omtvistat område. Priset av en vapenvila blev att den armeniska sidan förlorade kontrollen över territorium som de haft kontroll över i årtionden. 

Den fem kilometer breda Latjinkorridoren, som är viktig för att folket som bor i Nagorno-Karabach ska få tillgång till mat, mediciner och andra förnödenheter, skulle därefter bemannas av så kallade fredsbevarande styrkor från Ryssland, i syfte att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Den azerbajdzjanska sidan valde dock att vidta märkliga åtgärder för att fortsätta sin terror mot civilbefolkningen i området genom att skicka personer som påstått sig vara klimataktivister för att blockera denna viktiga passage. Som undertecknad sedan tidigare lyft har det dock inte handlat om något annat än att göra det svårt för armenierna i området att leva vanliga liv då deras försörjningslinjer plötsligt skurits av. 

Så sent som i slutet av juni blossade nya dödliga strider upp när Azerbaijan valde att bryta vapenvilan, och i början av förra veckan valde den azerbajdzjanske diktatorn att inleda en ny brutal invasion som avslutades i onsdags. Många fruktar med rätta en etnisk renskning av Azerbajdzjan, som tydligt har begått brott mot mänskligheten. Det är därför glädjande att situationen har lyfts i FN:s säkerhetsråd, men sorgligt att omvärldens stöd till de civila armenier som drabbats har varit så blygsamt.

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

 

Hur har ministern visat sitt stöd till invånarna i Nagorno-Karabach, och vad avser ministern att göra för att bidra till att ansvariga från Azerbajdzjan ska ställas till svars för sina övertramp?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:31 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 13263 UD2023/ 13264 UD2023/13345 UD2023/13421 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2023/24:31 av Markus Wiechel (SD) Azerbajdzjans militära anfall i Nagorno-Karabach, 2023/24:32 av Erik Hellsborn (SD) Sanktioner mot Azerbajdzjan, 2023/24:37 av Björn Söder (SD) Azerbajdzjans anfall mot Nagorno-Karabach och 2023/24:39 av Håkan Svenneling (V) Azerbajdzjans attack mot Nagorno-Karabach

Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen visat vårt stöd till invånarna i Nagorno-Karabach, och vad jag avser göra för att bidra till att ansvariga från Azerbajdzjan ska ställas till svars. Erik Hellsborn har frågat mig huruvida det är aktuellt att införa sanktioner mot Azerbajdzjan med anledning av den militära operationen den 19–20 september. Björn Söder har frågat mig på vilket sätt jag visar mitt stöd för folket i Nagorno-Karabach, och om jag avser att vidta några särskilda åtgärder för att Sverige ska kunna bistå med humanitära insatser. Slutligen har Håkan Svenneling frågat mig om jag avser fördöma Azerbajdzjans attack på den armeniska minoriteten i Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.

Regeringen står bakom HR/VP Borrells fördömande av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach och beklagar den död, den akuta massflykt och det utbredda lidande som eskaleringen orsakat etniska armenier i området. Azerbajdzjan bär ansvar för den nu rådande humanitära situationen. Regeringen följer noggrant den fortsatta utvecklingen i regionen och situationen för de armenier från Nagorno-Karabach som anlänt till Armenien. Jag framförde i samtal med min armeniska motpart den 28 september Sveriges starka stöd för den armeniska regeringen och beredskap att bistå.

Vi samordnar vårt agerande med anledning av militäroperationen tillsammans med våra partners inom EU. Senast igår diskuterade EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik frågan. Ytterligare samtal kommer föras vid EPC-mötet i Grenada imorgon liksom vid nästa möte mellan EU:s utrikesministrar. Regeringen uppmanar Azerbajdzjan att respektera Armeniens territoriella integritet. Vi stödjer fortsatt Europeiska rådets ordförande Charles Michels medlingsinsats och EU:s observatörsmission i Armenien, där vi bidrar med sekonderad personal. Internationell närvaro har blivit än viktigare efter Azerbajdzjans militära operation och den humanitära kris den givit upphov till.

Redan innan den militära operationen var den humanitära situationen i Nagorno-Karabach svår, då Azerbajdzjan stoppat leveranser av livsmedel och mediciner sedan i mitten av juni. Regeringen har här varit tydlig i sin kommunikation: Azerbajdzjan måste tillåta omedelbart och obehindrat humanitärt tillträde till befolkningen i Nagorno-Karabach, inklusive genom att återupprätta fri rörlighet i Latjinkorridoren enligt den Internationella domstolens bindande beslut i februari och juli 2023. Azerbajdzjan bär ansvaret för att säkerställa rättigheter och säkerhet för etniska armenier i området, inklusive deras rätt att bo kvar i sina hem utan att utsättas för hot, våld eller diskriminering. Azerbajdzjan måste ge trovärdiga garantier och omedelbart engagera sig i förtroendeskapande åtgärder med Karabacharmenierna.

Sverige har genom Sida gjort en extra utbetalning till Internationella Rödakorskommittén (ICRC) om 15 miljoner kronor för att leverera humanitär hjälp till området. Sida har även beredskap för ytterligare finansiering vid behov och är i dialog med partnerorganisationer. Regeringens fokus ligger på att fortsätta och förstärka vårt stöd till Armeniens demokratiskt valda regering, samt att verka genom EU för ett fortsatt politiskt tryck på Azerbajdzjan att upprätthålla rättigheter och säkerhet för etniska armenier i landet.

Regeringen noterar det eldupphöravtal som parterna enades om den 20 september och förväntar oss att parterna genuint engagerar sig i förhandlingarna för att lösa konflikten.

Stockholm den 4 oktober 2023

Tobias Billström – –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.