Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avvisningar av Kosovos minoriteter

Skriftlig fråga 2003/04:982 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-24
Inlämnad
2004-03-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-04-01
Svar anmält
2004-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 2003/04:982

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om avvisningar av Kosovos minoriteter

Under flera veckors tid har tysk och amerikansk underrättelsetjänst liksom den svenska Kfor-truppen varnat för ett utbrott av etniskt våld i Kosovo. Samtidigt börjar Migrationsverket besluta att etniska minoriteter ska avvisas direkt till provinsen Kosovo. Det är inte första gången som länderansvariga på Migrationsverket missar att få fram konkret information om den faktiska situationen i Kosovo. Då konflikten mellan UCK och serbiska styrkor utbröt på allvar år 1998 stod man lika handfallna, trots att kosovoalbanska attacker mot serbiska mål pågått sedan 1996. Både den UNHCR-rapport och den analys från OSCE/UNHCR från januari respektive mars 2003, vilka legat till grund för tidigare avslagsbeslut, anger tydligt att etniska minoriteter har ett fortsatt behov av internationellt skydd. Detta till trots bedömer beslutsfattarna att etniska minoriteter kan avvisas till Kosovo. I stället för att införa besluts-stopp i Kosovoärenden anger man nu från verkets sida att man kommer att skaffa så mycket information om utvecklingen i Kosovo som möjligt, och först därefter överväga ställningstaganden som kan beröra beslutsfattandet i asylärenden. I den situation som nu har uppkommit bör Migrationsverket enligt min mening i stället ägna sig åt att tolka den konkreta information som finns tillgänglig och stoppa avvisningar av etniska minoriteter till Kosovo eller Serbien-Montenegro i övrigt. Lika oacceptabelt som att avvisa etniska minoriteter till Kosovo är det nämligen att fortsätta att avvisa människor till internflykt i Serbien-Montenegro eftersom de mest grundläggande behoven vad gäller mat, dricksvatten, boende, kläder, sjukvård eller sanitet här inte kan bli tillgodosedda. Jag vill fråga statsrådet Barbro Holmberg:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att införa avvisningsstopp i Kosovoärenden?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:982 besvarad av Barbro Holmberg

den 1 april

Svar på fråga 2003/04:982 om avvisningar av Kosovos minoriteter

Statsrådet Barbro Holmberg

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att införa avvisningsstopp i Kosovoärenden.

Låt mig inledningsvis klargöra att Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tillgång till en stor mängd information om situationen i Kosovo, däribland rapporter från de organisationer som Ulla Hoffmann nämner i sin fråga. Utlänningsmyndigheterna följer sålunda utvecklingen i Kosovo mycket noga och de har ständig tillgång till aktuell information från en mångfald av källor.

Det ankommer på Migrationsverket och, om överklagande sker, Utlänningsnämnden att fatta beslut i asylärenden. Endast för det fall att en av myndigheterna överlämnar ärende för vägledande beslut kan regeringen befatta sig med ett enskilt ärende.

När avlägsnandebeslut fattas av utlänningsmyndigheterna ligger ansvaret för att, om så behövs, förmå den avvisade att utresa på Migrationsverket. Verket söker alltså få den avvisade att återvända självmant. Misslyckas detta överlämnas ärendet till polismyndighet för verkställighet. Det är inte möjligt för regeringen att ingripa i myndigheternas arbete med att verkställa lagakraftvunna beslut.

När det gäller avvisningar till Kosovo gäller för närvarande följande. FN-administrationen i Kosovo (UNMIK) informerade den 18 mars Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen om att alla flygförbindelser till Kosovo var inställda på grund av oroligheterna. Detta gällde också flyg med personer som återvände till följd av avlägsnandebeslut. UNMIK förväntade sig att sådant återvändande, tills annat meddelades, inte skulle komma att ske. I avvaktan på nya besked från UNMIK har en instruktion utfärdats av Migrationsverket om att återvändande inte ska ske genom verkets återvändandearbete. Den omständigheten att de reguljära flygförbindelserna med Kosovo har återupptagits påverkar inte detta.

Ett antal avvisningsbeslut är överlämnade till polismyndigheterna för verkställighet. Rikspolisstyrelsen har informerat polismyndigheterna om UNMIK:s önskemål och om styrelsens egen uppfattning att verkställighet inte nu bör ske.

UNHCR har den 30 mars i ett positionspapper framhållit att det är av största betydelse att asylansökningar prövas i ljuset av den väsentliga försämring som skett av säkerheten och minoritetsrättigheterna i Kosovo. UNHCR vidhåller att alla minoritetsgrupper även fortsättningsvis bör kunna få del av internationellt skydd. Att locka till eller tvinga fram återvändanderörelser skulle äventyra den mycket ömtåliga etniska balansen och kunna bidra till att förstärka grunden för nya sammanstötningar över de etniska gränserna. En instruktion har samma dag utfärdats av Migrationsverket. Innebörden är att verket avvaktar med beslutsfattande i asylärenden rörande personer från Kosovo som inte är av albansk etnisk tillhörighet, utom i sådana fall där grund för uppehållstillstånd föreligger enligt tidigare praxis.

Jag förutsätter att UNMIK och det internationella samfundet i övrigt kommer att vidta de åtgärder som krävs för att Kosovo ska bli säkert för alla sina invånare och att lokala ledare ska ta sitt ansvar. De som flytt etnisk diskriminering och förföljelse i Kosovo sedan FN tog över administrationen 1999 måste få en möjlighet att återvända under säkra förhållanden. Det internationella samfundets politik att skapa förutsättningar för en multietnisk samlevnad i Kosovo har inte ändrats.

Oavsett hur situationen i Kosovo kommer att utvecklas gör alltid Migrationsverket och Utlänningsnämnden en individuell prövning av de asylskäl och övriga skäl som åberopas i varje enskilt fall.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.