avvisning till Bosnien-Hercegovina
Skriftlig fråga 2002/03:139 av Petersson, Helene (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-15
- Anmäld
- 2002-11-19
- Besvarad
- 2002-11-20
- Besvarad
- 2002-11-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2002-11-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 2002/03:139
av Helene Petersson (s) till statsrådet Jan O Karlsson om avvisning till Bosnien-HercegovinaSedan i slutet av år 2000 har Sverige haft ett stort antal asylsökande från Bosnien-Hercegovina. Beslut och verkställighet av deras avvisning har dragit ut på tiden. Det beror på lång handläggning och rätten att överklaga men också på den rådande situationen i området. Den 11 april i år tog regeringen ett vägledande beslut som gäller avvisningar till Bosnien-Hercegovina. Utifrån den rådande situationen gjordes bedömningen att det saknas anledning att ge uppehållstillstånd för det stora flertalet asylsökande.
I oktober 2002 hölls val. Valdeltagandet var mycket lågt. Resultatet blev att de nationalistiska partierna återtog makten.
Två år är en lång tid att vänta. Många av barnen har anpassat sig till ett liv i Sverige. Det är särskilt svårt att återvända under vintern eftersom det i många fall inte finns något stöd vid återvändandet. Att återvända till det område man lämnat från början är i de flesta fall en omöjlighet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga:
Avser statsrådet att ompröva beslutet från april 2002 om generell avvisning av asylsökande från Bosnien-Hercegovina?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:139 besvarad av Jan O Karlsson
Svar på fråga 2002/03:139 om avvisning till Bosnien och Hercegovina
Statsrådet Jan O Karlsson
Helene Petersson har frågat mig om jag avser att ompröva beslutet från april 2002 om generell avvisning av asylsökande från Bosnien och Hercegovina.
Låt mig först klarlägga att regeringsbeslutet från den 11 april 2002 inte innebär en generell avvisning av asylsökande från Bosnien och Hercegovina. Varje enskilt ärende prövas individuellt; detta är ett grundläggande element i den svenska utlänningslagen. I den individuella prövningen av asylärenden ingår givetvis också att bedöma de humanitära skäl som åberopas.
När det gäller regeringens praxisbildande beslut angående asylsökande från Bosnien och Hercegovina så slog regeringen i ett tidigare beslut, den 29 juni 2000, fast att Bosnien och Hercegovina flyktingrättsligt skulle betraktas som en helhet vid tillämpningen av principen om inre flyktalternativ. Regeringen ansåg i beslutet att permanenta uppehållstillstånd skulle kunna ges av politisk-humanitära skäl efter en bedömning av normaliseringsgraden i återvändandesituationen i vissa områden. Bedömningen grundade sig på en strävan att inte försvåra förverkligandet av rätten till återvändande enligt Daytonöverenskommelsen och undvika att framtvingade återvändanden från Sverige motverkade återvändandeprocessen. I beslutet den 11 april 2002 fann regeringen att det saknades skäl att hålla fast vid tidigare fastlagd praxis angående politisk-humanitära skäl till följd av normaliseringsprocessens fortskridande och i övrigt vad som framkommit genom den allmänna rapporteringen från Bosnien och Hercegovina. Möjligheten att tillämpa principen om ett inre flyktalternativ kunde därmed beaktas fullt ut.
En omprövning av en myndighets beslut kan bara ske om beslutet har varit uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Med denna utgångspunkt är det inte möjligt att ompröva regeringsbeslutet från den 11 april i år. Sakförhållandena är desamma.
Som statsråd är jag förhindrad att ingripa i enskilda ärenden som handläggs av utlänningsmyndigheterna. Migrationsverket och Utlänningsnämnden har möjlighet att överlämna ärenden till regeringen i vissa fall. Så kan ske om det till exempel bedöms vara av särskild vikt för tillämpningen av utlänningslagen att regeringen avgör ärendet och om avgörandet kan antas ha betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en grupp människor som åberopar i huvudsak samma skäl till stöd för sin ansökan. De nämnda regeringsbesluten fattades eftersom Utlänningsnämnden överlämnat enskilda ärenden med stöd av denna bestämmelse. Överlämnande kan också ske om det bedöms vara av synnerlig vikt för ledning av lagens tillämpning att regeringen prövar ärendet.
Svaret på frågan är alltså att någon omprövning av beslutet inte är aktuell, varken av formella eller materiella skäl.
Jag vill emellertid inte lämna detta svar utan att kort kommentera den bakgrundsbeskrivning Helene Petersson ger. Jag håller med om att det är olyckligt när det tar lång tid innan ett lagakraftvunnet beslut föreligger beträffande en asylansökan. Min strävan är att skapa sådana förutsättningar för myndigheternas arbete att detta inte ska behöva förekomma under normala förhållanden. Antalet asylansökningar totalt har dock ökat mycket kraftigt de senaste åren. Jag är också medveten om att den ekonomiska och sociala situationen i Bosnien och Hercegovina lämnar mycket att önska. Sverige fortsätter därför att bibehålla sitt utvecklingssamarbete med Bosnien och Hercegovina på en hög nivå och att i övrigt delta i de internationella ansträngningarna för en långsiktig fred och stabilitet i landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.