avvisning av sjuka barn

Skriftlig fråga 2001/02:727 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-13
Anmäld
2002-02-19
Besvarad
2002-02-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2001/02:727

av Maria Larsson (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om avvisning av sjuka barn

FN:s barnkonvention ratificerades av Sverige redan den 2 september 1990.

Barn som kommer som flyktingar till Sverige har numera rätt till sjukvård, inte enbart av akut slag.

I dag finns flera barn i Sverige, vars familjer ej erhållit asyl utan fått avvisningsbeslut och där hänsyn ej tagits till att barnet, enligt läkarintyg, har sådant behov av fortsatt vård att det är avgörande för barnets utveckling. Planerad vård samt utprovning av hjälpmedel kan då självfallet inte genomföras om avvisningsbeslut verkställs. Den vård, träning eller tillgång till hjälpmedel som är nödvändig finns ej att få i det land som familjen utvisas till.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Jan O Karlsson:

Vilka åtgärder avser integrationsministern att vidta med anledning av att Sverige, som ratificerat barnkonventionen, avvisar barn som har ett vårdbehov som ej kan tillgodoses i mottagarlandet innan behandling är avslutad?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:727 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 21 februari

Svar på frågorna 2001/02:727 om avvisning av sjuka barn och 728 om asylsökande barn

Statsrådet Jan O Karlsson

Maria Larsson har i frågor till mig och statsrådet Thalén frågat vilka åtgärder vi är beredda att vidta för att förhindra att barn, som har ett vårdbehov som inte kan tillgodoses i mottagarlandet, utvisas innan behandling är avslutad. Maria Larssons fråga till statsrådet Thalén har överlämnats till mig för besvarande. Jag har valt att besvara båda frågorna i ett sammanhang.

Maria Larsson anger som bakgrund till frågorna att barn som kommer till Sverige som flyktingar numera även har rätt till annan sjukvård än akutvård. Enligt henne har det förekommit att myndigheterna inte tagit hänsyn till att barnet enligt läkarintyg har ett behov av fortsatt vård som är avgörande för barnets utveckling. En verkställighet av avvisningen innebär att planerad vård och utprovning av hjälpmedel inte kan göras. Den vård, träning eller tillgång till hjälpmedel som är nödvändig finns inte att få i det land som familjen utvisas till.

Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention och enligt portalparagrafen i utlänningslagen ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Det här innebär rent praktiskt att ett barnperspektiv ska genomsyra all handläggning och allt beslutsfattande som rör barn. Det omfattar således även de beslut och överväganden som fattas i samband med verkställighet av ett avvisningsbeslut. Exempel på sådana överväganden är att verkställighet av hemresan avvaktas för att en operation som är nödvändig för barnets utveckling ska kunna genomföras i Sverige.

Migrationsverket är en av Barnombudsmannens pilotmyndigheter och presenterade i februari 2001 rapporten Barn i utlänningsärenden i syfte att utveckla och förbättra handläggningen av ärenden som rör barn. Alla asylsökande barn som kommer till Sverige erbjuds hälsoundersökning och det finns vanligtvis ett omfattande medicinskt underlag för myndigheterna att ta ställning till då de ska pröva om de åberopade skälen är sådana att det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd på humanitär grund. Ett väsentligt led i bedömningen av ärenden av det här slaget är tillgången till vård i hemlandet. Det kan nämnas att Migrationsverket har undersökt hur många av de barn som söker uppehållstillstånd i Sverige som i slutändan har fått stanna här. Enligt undersökningen har 76 % av alla barn som sökt uppehållstillstånd 1996 beviljats uppehållstillstånd. För 1998@1999 var siffrorna 61 %. För senare år pågår mätningarna fortfarande, eftersom alla ärenden inte har slutbehandlats.

Jag håller med Maria Larsson om att tillgången till vård i hemlandet är en betydelsefull faktor vid prövningen av ärenden där det görs gällande att det finns ett vårdbehov och detta i synnerhet när det gäller barn. Det är också en viktig faktor som alltid vägs in i myndigheternas tillämpning av utlänningslagen i sådana ärenden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.