Avvisning av ogifta kvinnor med barn till länder med sharialagstiftning
Skriftlig fråga 2006/07:606 av Ertsborn, Jan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-07
- Anmäld
- 2007-02-13
- Besvarad
- 2007-02-14
- Svar anmält
- 2007-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 februari
Fråga
2006/07:606 Avvisning av ogifta kvinnor med barn till länder med sharialagstiftning
av Jan Ertsborn (fp)
till statsrådet Tobias Billström (m)
En iransk kvinna i Halland har fått sin asylansökan avslagen. Den ogifta kvinnan fick år 2003 en son tillsammans med en man, som senare visade sig vara gift. Nu ska både hon och sonen utvisas till Iran.
I Iran råder de så kallade sharialagarna som ser mycket strängt på kvinnor som begår otukt genom att få barn utom äktenskapet, inte minst om fadern är en gift man. Detta brott kan medföra piskstraff och i värsta fall även stening till döds. Hamnar kvinnan i fängelse tas hennes son ifrån henne.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att avvisning av ogifta kvinnor med barn till länder som tillämpar sharialagstiftning och där kvinnorna riskerar straff som piskning, stening eller fängelse för sin otukt inte ska genomföras?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:606 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2006/07:606 Avvisning av ogifta kvinnor med barn till länder med sharialagstiftning
Statsrådet Tobias Billström
Jan Ertsborn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avvisning av ogifta kvinnor med barn inte ska genomföras till länder som tillämpar sharialagstiftning om kvinnorna där riskerar straff som piskning, stening eller fängelse.
Jan Ertsborn hänvisar till ett enskilt ärende. Jag är som statsråd förhindrad att kommentera enskilda ärenden som ska handläggas av myndigheter och domstolar.
Jag vill framhålla att det föreligger ett absolut förbud mot att avvisa eller utvisa en person om han eller hon därigenom riskerar tortyr, dödsstraff, kroppsstraff eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Enligt utlänningslagen är en person att anse som flykting om han eller hon riskerar förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Den som känner välgrundad fruktan för till exempel dödsstraff eller kroppsstraff har rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt.
Varje asylansökan ska bedömas individuellt. Det som avgör om en asylsökande ska få stanna som flykting eller skyddsbehövande är om han eller hon i realiteten riskerar förföljelse, eller sådan behandling som beskrivits ovan, mot bakgrund av de individuella omständigheterna i hans eller hennes fall. Omständigheterna utgörs av den asylsökandes egen berättelse tillsammans med vad som är känt om förhållandena i hemlandet, till exempel tillämpningen av viss lagstiftning. Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska göra en samlad bedömning av de uppgifter som framkommer i ärendet. Migrationsöverdomstolen bestämmer praxis.
Migrationsverket har sedan flera år riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och en vägledning för utredning och bedömning av asylärenden där sökanden kan ha utsatts, eller riskerar att utsättas, för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Jan Ertsborn pekar på en angelägen fråga. Regeringen har därför i Migrationsverkets regleringsbrev för 2007 bland annat givit verket i uppdrag att aktivt arbeta med kvalitetssäkring av beslutsmotiveringar i ärenden där risk för tortyr eller dödsstraff har åberopats. Frågor som bland annat rör kvinnor ska särskilt uppmärksammas i utbildningshänseende.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.