avveckling av särskolan
Skriftlig fråga 2001/02:1423 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-15
- Besvarad
- 2002-07-29
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 juli
Fråga 2001/02:1423
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om avveckling av särskolanHandikappombudsmannen menar att "Särskolan som egen skolform bygger på ett förlegat institutionstänkande". Han vill därför avveckla särskolan. Barnen ska gå inom ramen för "en skola för alla".
Argumentationen känns igen från när regeringen i strid med barn och föräldrar avvecklade specialskolan för bl.a. blinda och multihandikappade barn. Integration ses inte som en rättighet, utan som en skyldighet, för berörda barn.
En kille i särskolan kommenterar integrationstanken så här: "Nej, inte tusan ville jag gå där. Det funkade inte, jag klarade inte av det. Det är skönt med en mindre skola. Jag behöver inte sträva efter att försöka vara någon jag inte är."
Det skulle inte lösa några problem att avveckla en för många väl fungerade skolform. Det behövs fler alternativ, inte färre, för barn med särskilda behov och funktionshinder.
Skolministern måste nu ge besked om särskolans framtid.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till skolministern:
Avser utbildningsministern att avveckla särskolan som skolform?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1423 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1423 om avveckling av särskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat om jag avser att avveckla särskolan som skolform.
I december 2001 tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:100) för översyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Bakgrunden var bl.a. att utvärderingar från Statens skolverk visar på vissa brister i utbildningen inom särskolan och särvux. Exempelvis saknas ofta enligt Skolverket en tydlig planering för undervisningen och många lärare saknar specialpedagogisk utbildning som är inriktad på dessa elevers behov. Skolverket pekar vidare på en markant ökning av antalet elever i särskolan. Många barn som tidigare bereddes plats i grundskolan tas nu in i särskolan. Kommitténs uppdrag är att ge förslag till en utbildning som i större utsträckning än nu svarar mot de behov och förutsättningar som elever med utvecklingsstörning har. Elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet ska således stå i fokus för kommitténs arbete.
Särskolan utreds alltså i ett brett och långsiktigt perspektiv på samma sätt som sker inom många andra viktiga områden i skolpolitiken. I linje med internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s standardregler för människor med funktionshinder, Salamancadeklarationen samt Dakaröverenskommelsen om utbildning för alla, har kommittén också i uppdrag att stärka principen om en skola för alla.
Särskolan är betydelsefull för de berörda elevernas trygghet och det är viktigt att framhålla att Skolverkets rapport också visar på positiva sidor. En majoritet av vårdnadshavarna var nöjda med det stöd och den kunskap deras barn får i särskolan liksom det bemötande de själva och barnen får. Ungefär tre fjärdedelar av de tillfrågade lärarna ansåg att de elever som mottas i särskolan alltid eller ofta får den undervisning de har rätt till. Det är därför viktigt att värna om särskolan och dess elever samt att förbättra och utveckla undervisningen.
Från regeringens sida är det dock angeläget att kommittén ges stor frihet i sitt arbete, så länge som elevens bästa sätts i fokus. Kommittén ska ha möjlighet att fullt ut kunna beakta synpunkter från bl.a. elever, föräldrar och personal samt ta hänsyn till nationell och internationell forskning och utvärdering.
Den parlamentariska kommitté som nu ser över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska slutredovisa sitt uppdrag den 1 oktober 2004. Mitt främsta mål de närmaste åren är att värna om särskolan samt att förbättra och utveckla undervisningen för eleverna samtidigt som utredningen fortsätter sitt arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.