Avvecklad klimatriskkartläggning
Skriftlig fråga 2025/26:146 av Sanna Backeskog (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-31
- Överlämnad
- 2025-11-03
- Anmäld
- 2025-11-04
- Svarsdatum
- 2025-11-12
- Besvarad
- 2025-11-12
- Sista svarsdatum
- 2025-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
En granskning i DN visar att nästan alla länsstyrelser har avbrutit det systematiska arbetet med nationell kartläggning av klimatrisker; bland annat har två av tre tjänster för detta ändamål försvunnit. Detta sker trots tydliga varningar för ökade extremväder och betydande risk för översvämningar, skred och andra väderrelaterade skador. Samtidigt har det inträffat ett omfattande skyfall som pekar på att brister i beredskap och förebyggande analys fått reella konsekvenser.
Det finns svåra erfarenheter från det län jag själv företräder: skyfallet över Gävle i augusti 2021, ofta kallat ett tusenårsregn på grund av den extrema intensiteten. På bara ett dygn föll över 160 millimeter regn, vilket slog alla tidigare svenska rekord för ett dygns nederbörd i en stadsmiljö.
Konsekvenserna blev omfattande:
- Vägar, järnvägar och fastigheter översvämmades.
- Hundratals bostäder fick stora vattenskador.
- Kommunens infrastruktur och va-system sattes under enorm press.
Det är uppenbart att regeringen, genom sitt ansvar för styrning, resurser och uppföljning, inte har säkerställt att den förebyggande infrastrukturen för klimatrisker är tillräckligt robust och fungerande.
Mot denna bakgrund önskar jag att ministern redogör för varför arbetet med klimatriskkartläggning har avvecklats på detta sätt, vilka konkreta åtgärder som har vidtagits för att återuppta och stärka detta arbete samt hur ministern själv tar ansvar för att Sverige inte ska upprepa den här typen av strukturella brister.
Jag ställer därför följande fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Har ministern för avsikt att säkerställa att en kontinuerlig nationell klimatriskkartläggning genomförs mot bakgrund av att nästan alla länsstyrelser har avbrutit sitt kartläggningsarbete?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:146 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:146 Avvecklad klimatriskkartläggning
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:146 av Sanna Backeskog (S)
Avvecklad klimatriskkartläggning
Sanna Backeskog har frågat mig om jag har för avsikt att säkerställa att en kontinuerlig nationell klimatriskkartläggning genomförs mot bakgrund av att nästan alla länsstyrelser har avbrutit sitt kartläggningsarbete.
Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige. Extrema väderhändelser blir vanligare. Skyfallet över Gävle 2021 som frågeställaren nämner och översvämningarna i Västernorrland tidigare i höstas är två tydliga exempel. Det finns dock statliga insatser för klimatanpassning på bred front. Där ingår många insatser som fokuserar på att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker.
I mars 2024 presenterade regeringen en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Där beskriver vi konsekvenser och utmaningar i Sverige av ett förändrat klimat och anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning.
32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Nationella expertrådet för klimatanpassning gör en nationell klimat- och sårbarhetsanalys som kommer att bli ett viktigt underlag för att kunna identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige ska vara motståndskraftigt och anpassat till ett förändrat klimat. Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och bedriver ett arbete med vägledning och utbildning riktat till framför allt kommuner. Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med att kartlägga de geologiska förutsättningarna i Sverige. Statens geotekniska institut (SGI) arbetar med utredning, kartläggning och metodutveckling som minskar riskerna för ras, skred och erosion. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram och stödjer kommuner och länsstyrelser med karteringsunderlag för ras, skred, översvämning, värmeböljor och skogsbrand. Kommuner kan vidare söka statsbidrag hos MSB för att förebygga naturolyckor som ras, skred och erosion.
För att vara samhällsekonomiskt effektiva måste klimatanpassningsåtgärder ofta genomföras i samverkan mellan olika aktörer och över kommungränser. Där har länsstyrelserna en central roll. De har, enligt förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, i uppgift att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning, stödja kommuner och samordna regionalt klimatanpassningsarbete.
Regeringen kommer fortsätta verka för att skapa förutsättningar för att Sverige ska bli klimatanpassat och motståndskraftigt. I samband med att nationella klimatanpassningsstrategin presenterades beslutade regeringen även att tillsätta en utredning. I betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) föreslår denna utredning bland annat hur ansvar för klimatanpassning bör utvecklas. Betänkandet har remitterats och vi analyserar för närvarande betänkandet och svaren.
Stockholm den 12 november 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.