Avtalet mellan Iran och P5+1

Skriftlig fråga 2014/15:526 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-05-12
Överlämnad
2015-05-12
Anmäld
2015-05-19
Svarsdatum
2015-05-20
Sista svarsdatum
2015-05-20
Besvarad
2015-05-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Förhandlingar pågår för teckna ett permanent avtal som ska sätta stopp för Irans eventuella kärnvapenambitioner med P5+1, det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, alltså USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike samt Tyskland. Fortsatta samtal pågår och en tidsgräns är satt till den 30 juni 2015. Internationellt är uppfattningen om avtalet delade. Dels finns uppfattningen om att lättade ekonomiska sanktioner i utbyte mot begränsningar i Irans kärntekniska program kommer att öppna upp för handel och därmed vara till gagn för alla i form av en växande marknad. Dels finns en rädsla för att avtalet kommer att innebära en ökad risk för att Irans atomprogram kan bli en realitet. President Obama och utrikesminister Kerry anför att Irans atomprogram kommer att ställas under övervakning under tio år. Under den tiden minskas Irans kapacitet att anrika uran och därmed ska landet inte kunna framställa kärnvapen. FN:s säkerhetsråd kommer att öva kontroll i syfte att förhindra att Iran i smyg bygger kärnvapen.

Vissa länder i Irans geografiska närhet anser att avtalet inte beaktar rådande situation i Mellanöstern. De permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd, som är de som har förhandlat fram avtalet, ser däremot ramavtalet som en historisk chans att återföra Iran till den internationella gemenskapen, något de hoppas ska stabilisera den oroliga regionen samt en möjlighet att reparera relationerna med Iran.

Eftersom det finns frågetecken kring avtalet är det av stor vikt att dessa tas på allvar. FN:s säkerhetsråd har en mycket central roll att spela för att säkerställa att avtalet följs upp, att Iran inte utvecklar atomvapen, att oron inte eskalerar i en redan militärt instabil region.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

Hur ser ministerns och regeringens syn på avtalet med Iran ut och vilken linje kommer Sverige att driva  vid ett eventuellt medlemskap i säkerhetsrådet?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:526 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:526 av Margareta Cederfelt (M) Avtalet mellan Iran och P5+1

Margareta Cederfelt har med hänvisning till de kärntekniska förhandlingarna frågat mig hur min och regeringens syn på avtalet med Iran ser ut och vilken linje Sverige kommer att driva vid ett eventuellt medlemskap i säkerhetsrådet.

I april tillkännagav parterna i förhandlingarna om det iranska kärn-tekniska programmet ett antal nyckelparametrar för hur en gemensam övergripande handlingsplan, att slutas senast den 30 juni, ska se ut. Om dessa parametrar håller så kommer Iran bl.a. att gå med på begränsningar rörande det kärntekniska programmet kombinerat med inspektioner. I utbyte lättas de kärntekniskt relaterade sanktionerna i takt med att Iran genomför sina huvudåtaganden enligt överenskommelsen. Det kommer vidare att antas en säkerhetsrådsresolution i FN som ersätter tidigare resolutioner, men som alltjämt bibehåller vissa restriktiva åtgärder mot Iran.

Jag välkomnar att parterna kommit så här långt i förhandlingarna. Sverige har med stöd till EU:s tvåspårspolitik gentemot Iran (d.v.s. diplomatiska förhandlingar kombinerade med sanktioner) genomgående förespråkat en förhandlingslösning som den enda långsiktigt hållbara. Samtidigt återstår svåra frågor att lösa och det är inte säkert hur en övergripande överenskommelse i så fall kommer att se ut.

I dagsläget är det med andra ord för tidigt att uttala sig om den slutliga överenskommelsen eller hur Sverige kommer att agera vid ett eventuellt medlemskap i säkerhetsrådet. Grundläggande är dock att Iran måste visa att det kärntekniska programmet är av uteslutande fredlig karaktär på ett sätt som är verifierbart för det internationella samfundet. En överenskommelse som garanterar detta undanröjer ett konkret hot och bidrar till stabilitet i en region som annars brottas med enorma utmaningar. Från Sveriges och övriga EU:s sida bör vi då vara redo att solidariskt genom-föra det som parterna överenskommer, inklusive sanktionslättnader.

Stockholm den 20 maj 2015

Margot Wallström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.