Avtal med Tyskland om pant på burkar och PET-flaskor
Skriftlig fråga 2014/15:533 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-18
- Överlämnad
- 2015-05-18
- Anmäld
- 2015-05-19
- Svarsdatum
- 2015-05-27
- Sista svarsdatum
- 2015-05-27
- Besvarad
- 2015-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Nordiska rådet har tidigare, i rekommendation 34/2013, uppmärksammat regeringarna i Danmark och Sverige på den stora mängd dryckesemballage som uppkommer genom gränshandeln med Tyskland och på vilka det inte erhålls någon pant. I regeringarnas svar på nämnda rekommendation ges medhåll till problematiken och fastslås att frågan bör hanteras genom bilaterala avtal eller andra lösningar mellan de aktuella länderna.
I dag finns årligen i Norden ca 1 miljard aluminiumburkar som inte omfattas av de nordiska ländernas pantsystem. Detta motsvarar ca 12 000 ton aluminium. En betydande del av dessa finns i gränshandeln mellan Sverige respektive Danmark och Tyskland.
Burkar som är utanför pantsystemet återvinns i långt mindre grad än de burkar som är omfattade av pant. Det används 20 gånger mer energi till att producera nytt aluminium jämfört med att återvinna använt aluminium. Genom att utvidga dagens pantsystem till att täcka gränshandeln kan vi därför öka återvinningsgraden, spara energi och minska utsläpp av växthusgaser och nedskräpning.
Danmark har under flera års tid, i dialog med Tyskland, arbetat på att hitta en lösning på denna problematik. Politisk enighet mellan länderna uppnåddes även 2009. Alltsedan dess arbetar ländernas miljömyndigheter på att finna en praktisk lösning så att ett slutligt bilateralt avtal ska kunna ingås.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka initiativ och konkreta åtgärder har Sverige hittills vidtagit för att åstadkomma ett avtal eller annan bilateral lösning med Tyskland och Danmark om pant på burkar och PET-flaskor, och vad är planen för det framåtriktade arbetet?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:533 besvarad av Åsa Romson (MP), klimat- och miljöminister
Dnr M2015/2192/Ke | ||
Miljö- och energidepartementet |
Klimat- och miljöministern samt vice statsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:533 av Thomas Finnborg (M) Avtal med Tyskland om pant på burkar och PET-flaskor
Thomas Finnborg har frågat mig vilka initiativ och konkreta åtgärder Sverige hittills har vidtagit för att åstadkomma ett avtal eller annan bilateral lösning med Tyskland och Danmark om pant på burkar och PET-flaskor, och vad planen är för det framåtriktade arbetet.
Frågan om ett nordiskt pantsystem har diskuterats under många år. Bakgrunden har varit det stora flödet av burkar från främst Tyskland
till Danmark. Vi är angelägna om att burkarna samlas in och återvinns. Det är också viktigt att systemen är enkla att förstå och lättillgängliga
för konsumenterna.
Vid flera tillfällen har Nordiska ministerrådet uttalat sig i denna fråga och framfört att det är regeringarnas uppfattning att man för att lösa problemen med den gränsöverskridande handeln bör inrikta sig på att sluta bilaterala avtal mellan de länder där handeln är störst, dvs. mellan Tyskland och Danmark. Enligt uppgift ska Danmark och Tyskland ha tecknat ett avtal om att dansk eller tysk pant kommer att behöva betalas vid köp av burkar eller flaskor i Tyskland från år 2018.
I likhet med vad tidigare regeringar har konstaterat är det ur miljö-perspektiv viktigast att se till att burkarna samlas in och återvinns.
Detta sker i dag i nationella pantsystem i de nordiska länderna. Det svenska pantsystemet som drivs av Returpack AB tar också emot och materialåtervinner burkar från andra länder, men då betalas ingen pant ut. Därutöver finns särskilda system för insamling av förpackningar generellt som också materialåtervinner förpackningarna. Regeringen har inte fått några signaler om att en större andel burkar som importeras av privatpersoner till Sverige inte omhändertas på ett miljömässigt sätt.
Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att Sverige sluter ett särskilt avtal med Tyskland.
Stockholm den 27 maj 2015
Åsa Romson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.