Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avskrivande utan polisutredning

Skriftlig fråga 2003/04:810 av Linander, Johan (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-24
Anmäld
2004-03-01
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga 2003/04:810

 av Johan Linander (c) till justitieminister Thomas Bodström om avskrivande av brott utan polisutredning

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen den 17 februari svarade justitieministern mig att han inte tycker att "det ska vara så att man kan begå ett brott utan att det kommer någon form av reaktion och efterföljd på detta". Tyvärr är verkligheten mycket långt från detta.

Vid en undersökning av Södertörns polisdistrikts arbete lördagen den 24 januari blev resultatet att två av tre brott avskrevs direkt. 51 av 79 anmälningar avskrevs med motiveringen spaningsuppslag saknas och endast 28 av de 79 anmälningarna gick vidare till förundersökning. Avskrivningar gjordes även för brott där påföljden är fängelse.

Polisens mycket pressade situation tvingar fram prioriteringar som är alldeles för långtgående och borde vara oacceptabla. Justitieministern framhärdar att antalet poliser ökar, men det är uppenbarligen inte tillräckligt eftersom denna typ av orimliga prioriteringar måste göras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga ministern följande:

Vilka ytterligare åtgärder avser justitieministern att vidtaga för att inte två tredjedelar av alla brott ska direktavskrivas?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:810 besvarad av Thomas Bodström

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:810 om avskrivande av brott utan polisutredning

Justitieminister Thomas Bodström

Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte två tredjedelar av alla brott ska direktavskrivas.

Polisen har två kärnuppgifter @ att förebygga brott och att utreda brott. När det gäller den brottsutredande verksamheten är den viktigaste uppgiften framöver att klara upp fler brott. En rad åtgärder har redan vidtagits vilket lett till att utvecklingen nu pekar åt rätt håll. Enligt polisens årsredovisning, som nyligen överlämnades till regeringen, ökade exempelvis antalet ärenden som överlämnats till åklagare med 2,9 % under 2003. Jag kan här också nämna att regeringen i regleringsbrevet för 2004 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Riksdagens revisorers rapport 2002/03:19 Polisens avskrivningar av brott.

Trots en del positiva resultat är det fortfarande för få anmälningar som leder till att en gärningsman kan bindas till brottet. I en del fall är det förvisso inte rationellt att satsa stora resurser på att utreda enklare brott som det uppenbart inte går att komma vidare med, medan det i andra fall framstår som oacceptabelt att inte inleda en förundersökning. Polisen måste därför fortsätta att utveckla den utredande verksamheten genom till exempel förbättrade förstahandsåtgärder, däribland förhör i omedelbar anslutning till brottstillfället, spårsäkring på brottsplatsen och dokumentation av målsägandens skador @ för att på så vis öka kvaliteten i brottsutredningarna. Det ger i sin tur goda förutsättningar för att öka såväl antalet som andelen uppklarade brott.

Jag vill också framhålla att det inom Justitiedepartementet pågår ett arbete för att polisen ska kunna ges effektivare verktyg i den utredande verksamheten. Ett exempel är det uppdrag vi gett till Rikspolisstyrelsens överdirektör Ann-Marie Begler att utreda frågan om utökade möjligheter att använda DNA-analyser som ett verktyg i den brottsutredande verksamheten. Därutöver har regeringen satsat mycket stora ekonomiska resurser på polisen de senaste åren. Sedan år 2000 har polisens anslag ökat nästan 2,2 miljarder kronor, vilket bland annat har lett till en betydande ökning av såväl antalet poliser som civilanställda. Som statsministern uttalade i partiledardebatten för en tid sedan är regeringen inställd på att dessa satsningar ska fortsätta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.