avskaffande av timplan
Skriftlig fråga 2003/04:1546 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-20
- Besvarad
- 2004-09-03
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 augusti
Fråga 2003/04:1546
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om avskaffande av timplanÖkad professionell frihet för lärare och rektorer ger bättre måluppfyllelse i skolan. Det visar tydligt utvärderingarna från timplaneförsöket.
När skolans professionella får ägna sig åt skolans kärnuppgift @ att sprida kunskap @ och slipper byråkrati och detaljstyrning får eleverna en bättre skola.
Elever i skolor som slipper statliga detaljregleringar får mer kunskap och hänger med bättre. De får bättre snittbetyg och andelen elever med fullständiga betyg ökar @ till skillnad från i andra skolor.
Samtliga landets skolor måste ges ökad pedagogisk frihet och möjlighet att arbeta utan nationell timplan.
Större frihet för skolan och en avskaffad timplan för undervisningen gynnar inte minst invandrarelevers kunskapsutveckling.
I riksdagen har Socialdemokraterna avvisat våra borgerliga förslag om att avskaffa timplanen. Detta trots att regeringen är väl medveten om vilka positiva effekter ett avskaffande kan ge. I stället talas det som vanligt om "försöksverksamhet" och eventuella, framtida förslag.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att låta alla skolor få samma gynnsamma villkor som skolorna i timplaneförsöket?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1546 besvarad av Thomas Östros
den 3 september
Svar på fråga 2003/04:1546 om avskaffande av timplan
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att låta alla skolor få samma villkor som skolorna i timplaneförsöket.
Jag delar Sten Tolgfors positiva inställning till utvecklingen i de skolor som ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. Enligt Timplanedelegationens delbetänkande Utan timplan @ med målen i sikte (SOU 2004:35) hade försöksskolorna våren 2003 ett bättre genomsnittligt meritvärde än övriga skolor, trots att de när försöket inleddes hade ett sämre meritvärde. Andelen elever som våren 2003 var behöriga till gymnasieskolan hade ökat i försöksskolorna, medan den var oförändrad för övriga skolor. Att utvecklingen är särskilt gynnsam för pojkar och elever med utländsk bakgrund är glädjande eftersom dessa båda elevgrupper annars generellt har sämre resultat.
Utöver förbättrade studieresultat visar Timplanedelegationens uppföljning och utvärdering av försöket att såväl lärare och rektorer som elever och föräldrar i huvudsak är positiva till försöket. Försöksskolorna strävar efter att arbeta målorienterat och att i högre grad än tidigare ta utgångspunkt i den enskilda elevens behov, förutsättningar och intressen samt efter att i ökad grad skapa helheter i undervisningen. Uppföljningen och utvärderingen visar bland annat att elevernas inflytande över studierna har ökat i försöksskolorna samt att informationen till elever och föräldrar om elevens studieutveckling har blivit tydligare. Elever i behov av särskilt stöd har i högre grad uppmärksammats och fått stöd.
Det är dock enligt min uppfattning viktigt att försöket får slutföras innan ett definitivt beslut om timplanens framtid fattas. Det möjliggör att det slutliga ställningstagandet kan ta hänsyn till delegationens forsknings- och utvärderingsprojekt som kommer att slutredovisas under försökets sista år. Ett fullföljande av försöket ger dessutom tillgång till ytterligare ett års betygsstatik samt möjlighet att göra jämförelser av resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9.
Även om bilden av hur skolorna utvecklats under försöket i huvudsak är positiv finns vissa frågetecken, bland annat vad gäller balansen mellan enskilt arbete och samlärande samt en överdriven fragmentisering av målen. Ett fullföljande av försöket ger möjlighet att ytterligare analysera dessa tendenser och vilka åtgärder som eventuellt kan krävas för att komma till rätta med dem.
Allt tyder på att en ökad frihet för de professionella att planera och organisera arbetet i skolan har gynnsamma effekter för både trivsel, inflytande och studieresultat samt att ett avskaffande av timplanen kan bidra till en sådan utveckling. Innan ställning kan tas i fråga om timplanen är det emellertid viktigt att tid ges för att noga överväga vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att värna principen om att eleverna ska få en likvärdig utbildning, oavsett var de bor eller i vilken skola de går. Exempelvis är ett fungerande kvalitetsarbete såväl på kommunal nivå, skolnivå som i den pedagogiska verksamheten en förutsättning för en ökad lokal frihet. Även i detta avseende behöver delegationen följa utvecklingen ytterligare för att vid behov kunna lägga förslag till ytterligare åtgärder.
Sammantaget delar jag Timplanedelegationens uppfattning att ett ställningstagande om timplanens framtid bör vänta tills delegationen lämnar sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2005. Jag vill att ett beslut ska föregås av en bred diskussion, med utgångspunkt i Timplanedelegationens delbetänkande, om hur vi ska arbeta för att utveckla och förbättra det nationella målsystemet och uppföljningen av varje elevs resultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.