Avsaknad av propositioner
Skriftlig fråga 2015/16:997 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-16
- Överlämnad
- 2016-03-17
- Anmäld
- 2016-03-18
- Svarsdatum
- 2016-03-23
- Besvarad
- 2016-03-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Sverige står inför enorma integrationsutmaningar. Efter åtta år är mindre än hälften av dem som kommit hit som flyktinginvandrare eller flyktinganhöriga i arbete. Om regeringen inte tar tag i integrationen kan Sverige vänta sig 90 000 fler varaktigt arbetslösa. I det läget har arbetsmarknadsutskottet tvingats ställa in 9 av 15 sammanträden, och framöver kommer fler att ställas in. Anledningen är enkel: Den nuvarande regeringen har inga förslag som riksdagen kan ta ställning till.
Före valet 2014 var tonläget högt hos Socialdemokraterna, och Ylva Johansson klagade på inställda möten och efterlyste propositioner från Arbetsmarknadsdepartementet för att få bukt med arbetslösheten. Med tanke på de stora utmaningar som svensk arbetsmarknad nu står inför är det anmärkningsvärt att utskottet inte får fler tillfällen att sammanträda.
Med anledning av ovanstående undrar jag varför det kommer så få propositioner från regeringen som arbetsmarknadsutskottet ska ta ställning till, och jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Hur ska ministern se till att arbetsmarknadsutskottet och riksdagen får konkreta förslag att ta ställning till på det arbetsmarknadspolitiska området och på området nyanländas etablering?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:997 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
A2016/00686/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknadsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:997 av Katarina Brännström (M) om Avsaknad av propositioner
Katarina Brännström har frågat mig hur jag ska se till att Arbetsmarknadsutskottet och Riksdagen får konkreta förslag att ta ställning till på det arbetsmarknadspolitiska området och på området nyanländas etablering?
Regeringen har sedan den tillträtt lämnat en rad förslag till Riksdagen om framtidsinvesteringar för att antalet personer som arbetar och arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020. Förslag lämnas främst i budgetpropositionen och inte i särpropositioner.
Utöver budgetpropositioner har det under min tid som arbetsmarknadsminister lagts fyra särpropositioner och sju regeringsskrivelser till Riksdagen inom Arbetsmarknadsdepartementets områden.
Sedan jag tillträdde har Riksdagen på regeringens förslag beslutat om ändringar i etableringslagen för att avskaffa etableringslotsarna och en ny lag som innebär att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet för bosättning av nyanlända. Regeringen har också påbörjat ett arbete med att skapa en större flexibilitet och anpassning av etableringsinsatserna. Det innebär bl.a. förstärkta valideringsinsatser och snabbspår för nyanländas etablering tillsammans med arbetsmarknadens parter.
Inom arbetsmarknadspolitiken har det gjorts en rad reformer genom bl.a. införandet av extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt.
Omläggningen av politiken innebär ett större fokus på matchning och minskad detaljstyrning. Ett förändringsarbete pågår också för att utveckla Arbetsförmedlingens verksamhet så att den bättre kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken styrs av förordningar och inte av riksdagsbeslut.
Jag vill även nämna att regeringen lämnat andra förslag inom Arbetsmarknadsutskottets områden och det gäller ändringar i visstidsreglerna i anställningsskyddslagen (LAS)och en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden samt regeringsskrivelsen om en arbetsmiljöstrategi.
Slutligen har jag också varit tydlig med att om inte de hittills presenterade reformerna är tillräckliga för att uppnå sysselsättningsmålet så återkommer regeringen med ytterligare förslag.
Stockholm den 23 mars 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.