avregleringen av elmarknaden
Skriftlig fråga 2004/05:14 av Hellberg, Owe (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-09-17
- Inlämnad
- 2004-09-17
- Besvarad
- 2004-09-22
- Svar anmält
- 2004-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:14
av Owe Hellberg (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om avregleringen av elmarknadenPå 1990-talet avreglerades och marknadsanpassades flera viktiga bastjänster för konsumenterna. Målet var att det skulle bli billigare för konsumenterna. Nu har det visat sig bli precis tvärtom, kraftiga prishöjningar för alla tjänsterna förutom telefoni. En av de värsta prisökningarna har skett på elmarknaden. Dessa kostnadsökningar består av flera delar bland annat en elnätsavgift. Bara sedan år 2003, har 70 % av nätbolagen höjt sina priser med minst 10 %. I min hemkommun Ockelbo har den avgiften nu höjts till 7 325 kr per år för en normalvilla, bland de högsta avgifterna i landet. I grannkommunen Gävle, är nätavgiften 60 % lägre, en oacceptabel skillnad, då den varken ger bättre service eller ökad nätsäkerhet. Det verkar som om glesbygd och landsbygd får betala ett högt pris för avregleringen, något som kan påskynda den negativa befolkningsutvecklingen och öka de regionala skillnaderna ytterligare.
Min fråga till näringsminister Leif Pagrotsky blir då följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stävja den orimliga och regionalt oacceptabla utvecklingen av prissättningen på den avreglerade elmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:14 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2004/05:14 om avregleringen av elmarknaden
Näringsminister Leif Pagrotsky
Owe Hellberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja den orimliga och regionalt oacceptabla utvecklingen av prissättningen på den avreglerade elmarknaden.
Den fråga som Owe Hellberg tar upp avser nättariffer. Det är då viktigt att komma ihåg att avregleringen av elmarknaden innebar att konkurrens infördes i elhandel och elproduktion. Nätverksamhet, som är ett naturligt monopol, avreglerades inte utan regleras och övervakas även fortsättningsvis. Att kostnaderna för nättarifferna ökat kan därför inte förklaras av avregleringen av elmarknaden.
För att främja en utjämning av nättarifferna mellan tätort och glesbygd infördes en ny regel om samredovisning av koncessionsområden. Det innebär att den som har flera koncessionsområden ska sätta tarifferna gemensamt för samtliga områden som ligger i nära anslutning till varandra. Bestämmelserna började att gälla för räkenskapsåret som började den 1 januari 2003. Nätföretagen har upp till fem år på sig att genomföra utjämningen. Bestämmelsen kommer att leda till att kostnaderna i tätort kommer att öka och att kostnaderna i glesbygd kommer att sänkas.
En av de grundläggande uppgifterna för Energimyndigheten som tillsynsmyndighet är att säkerställa att nätföretagen bedriver sin verksamhet effektivt, så att kostnaderna för överföring av el kan hållas låga. För att bedöma nättarifferna arbetar Energimyndigheten med att färdigställa nätnyttomodellen som är ett verktyg för att bedöma om nätavgifterna är skäliga eller inte. I årets budgetproposition föreslår regeringen att tillsynen över marknaderna för el, gas och fjärrvärme ska stärkas kraftigt. För detta ändamål föreslås att Energimyndighetens anslag ökas med 25 miljoner kronor från år 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.