avrättningen av kurdiska politiska fångar i Iran
Skriftlig fråga 2003/04:477 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-15
- Inlämnad
- 2003-12-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-01-14
- Svar anmält
- 2004-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:477
av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om avrättningen av kurdiska politiska fångar i IranI början av december avrättades ytterligare två kurdiska politiska fångar i Iran. Det handlar om Jalil Zewai och Ramin Sharifi, båda aktiva medlemmar i kurdiska demokratiska partiet i Iran (KDP-Iran).
I iranska medier rapporteras det frekvent om avrättningar med politiska förtecken och det handlar främst om kurdiska aktivister och medlemmar i KDP-Iran. Med tanke på att många politiska fångar av kurdiskt ursprung nu lever under allvarligt hot att avrättas av den iranska regimen vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:
Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att stoppa dessa avrättningar?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:477 besvarad av Laila Freivalds
den 14 januari
Svar på fråga 2003/04:477 om avrättningen av kurdiska politiska fångar i Iran
Utrikesminister Laila Freivalds
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stoppa avrättningar av kurdiska politiska fångar i Iran.
Jag delar till fullo Ulla Hoffmanns oro för den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran. Enligt uppgift har flera avrättningar av KDP-I-medlemmar skett under de senaste åren. Att dödsstraff utdöms för otydliga brottsrubriceringar och genomförs utan hänsyn till rättssäkerhetsgarantier är tyvärr förekommande i Iran. Därmed bryter Iran mot FN:s minimikrav för dödsstraffet.
Sverige kritiserar regelbundet Iran för detta såväl bilateralt som genom EU och i FN. Sverige verkade under hösten för att EU tillsammans skulle lägga fram en FN-resolution om MR i Iran, men enighet om detta kunde inte uppnås. Generalförsamlingens tredje utskott antog i stället den 21 november i år en resolution om Iran, föreslagen av Kanada. Sverige och majoriteten av EU:s medlemsländer var medförslagsställare till denna resolution och alla EU-länder röstade för den. I resolutionen uttalas stark oro över de fortsatta MR-övergreppen i Iran och över de förföljelser som sker av dem som öppet uttalar sina politiska åsikter.
EU:s vilja att påverka Iran till förändringar ligger fast. Den 21 oktober 2002 beslutade EU:s utrikesministrar att inleda en särskild dialog med Iran om mänskliga rättigheter. Tre möten har hittills ägt rum och till de frågor som har diskuterats hör dödsstraffet, tortyr, diskriminering, yttrandefrihet, rättsstaten, samarbete med MR-kommissionens rapportörer, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt rätten till utveckling.
Utöver den särskilda dialogen har EU slagit fast att framsteg i de handels- och samarbetsförhandlingar som inleddes med Iran 2002 måste kopplas till framsteg bland annat vad gäller de mänskliga rättigheterna. EU:s höge representant Javier Solana besöker under denna vecka Iran i syfte att diskutera hur EU:s dialog med Iran ska kunna föras framåt på alla områden, också beträffande de mänskliga rättigheterna.
Avslutningsvis kan jag försäkra Ulla Hoffmann om regeringens fortsatta uppmärksamhet på situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. Jag är också i fortsättningen beredd att via FN och EU med kraft verka för att förbättra respekten för dessa rättigheter i Iran.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.