avlyssning
Skriftlig fråga 2001/02:400 av Ryttar, Bengt-Ola (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-11
- Besvarad
- 2001-12-19
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga 2001/02:400
av Bengt-Ola Ryttar (s) till justitieminister Thomas Bodström om avlyssningTelefonavlyssning har i Sverige betraktats som ett mycket ingripande tvångsmedel, därför är de krav som ställs på telefonavlyssning skyddade i grundlag. Vi kan nu läsa i pressen om att genom att ett EU-direktiv i förtid inarbetats i svensk lagstiftning kan svenska medborgare avlyssnas, och kanske t.o.m. få sina datorer genomsökta, utan att åtgärderna har stöd i de krav som den svenska lagstiftningen intill nu har förutsatt.
Dessa uppgifter och den senaste tidens händelser i övrigt ger anledning till oro. Åtgärder från såväl FN som EU och vårt eget sätt att hantera dessa innebär att tilltron till rättssäkerheten har kommit i gungning. Man måste fråga sig var gränsen går för vilka försämringar av rättsäkerheten som kan tillåtas i den så kallade effektivitetens namn.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att återupprätta förtroendet för att Sverige är @ och förblir @ ett rättssäkert samhälle.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:400 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:400 om avlyssning
Justitieminister Thomas Bodström
Bengt Ola Ryttar har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att återupprätta förtroendet för att Sverige är och förblir ett rättssäkert samhälle. Frågan ställs mot bakgrund av att Bengt Ola Ryttar i pressen läst om att ett EU-direktiv i förtid skulle ha inarbetats i svensk lagstiftning och att svenska medborgare därigenom skulle kunna avlyssnas och kanske till och med få sina datorer genomsökta, "utan att åtgärderna har stöd i de krav som den svenska lagstiftningen intill nu har förutsatt".
För ett drygt år sedan, den 1 oktober 2000, trädde lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål i kraft, efter sedvanlig behandling i riksdagen. Den nya lagstiftningen var produkten av ett beredningsarbete som pågått i drygt tio år och som syftat till att skapa ett modernt, sammanhållet, effektivt och rättssäkert regelsystem för det internationella straffrättsliga samarbetet. De föreslagna reglerna om bl.a. hemlig teleavlyssning behandlades mycket utförligt.
Lagstiftningen bygger på principen att svenska åklagare och domstolar ska kunna bistå sina utländska motsvarigheter med samma slags åtgärder som kan vidtas i en svensk förundersökning eller rättegång, t.ex. hemlig teleavlyssning. Hjälpen ska lämnas under samma villkor och förutsättningar som gäller för att vidta åtgärden i ett svenskt förfarande.
Samma rättssäkerhetsgarantier som gäller för teleavlyssning i en svensk förundersökning gäller således för teleavlyssning i Sverige på begäran av annan stat. Detsamma gäller för husrannsakan och beslag av datorer och dess innehåll.
Samtidigt med arbetet med den nya lagen förhandlades EU:s konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Konventionen antogs i maj 2000. Den innehåller bl.a. bestämmelser om hemlig teleavlyssning som bygger på samma princip som den av riksdagen antagna lagen vilar på. Inför ministermöten i rådet informerades riksdagen vid flertal tillfällen på sedvanligt sätt om konventionens innehåll och hur arbetet bedrevs parallellt med den nya lagstiftningen. Denna konvention har Sverige ännu inte tillträtt. Tillträdet torde komma att kräva vissa lagändringar, bl.a. om hemlig teleavlyssning. Uppgifter om att regeringen försökt "smyga" in nya principer i lagstiftningen torde således bygga på missförstånd.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.