Avloppsslam

Skriftlig fråga 1996/97:597 av Peter Weibull Bernström (m)

Klar

Händelser

Inlämnad: 1997-06-05
Besvarad: 1997-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 1996/97:597 av Peter Weibull Bernström (m) till miljöministern
om avloppsslam

Naturvårdsverket har uppsatt som mål att 75 % av avloppsslammet
från reningsverken, s.k. biomull, skall ingå i kretsloppet år 2000 och
90 % år 2010. När nu endast två och ett halvt år återstår till sekelskiftet är
det endast 36 % av biomullen som ingår i kretsloppet.

Vad avser miljöministern göra för att målet om 75 % skall uppnås?

Svar på skriftlig fråga 1996/97:597 besvarad av Miljöminister Anna Lindh

den 11 juni

Svar på fråga 1996/97:597

Miljöminister Anna Lindh

Peter Weibull Bernström har frågat mig vad jag avser att göra för att
det av Naturvårdsverket föreslagna målet om att 75 % av avloppsslammet
skall ingå i kretsloppet år 2000 skall uppnås.

Att både riksdag och regering sedan länge haft målsättningen att nä-
ringsämnena i avloppsslammet skall återföras i kretsloppet genom att
användas på jordbruksmark är ett faktum. Att deponering av slam bör

upphöra på sikt har tidigare slagits fast av riksdagen (prop. 1989/90:100
bil. 16, 1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241).

Regeringen har därför verkat för att detta mål skall uppfyllas på ett
flertal olika sätt:

- handelsgödselavgiften innebär att kostnaden för handelsgödsel ökar,
varvid jordbrukarna blir mera angelägna att använda alternativ som
exempelvis avloppsslam

- Naturvårdsverket har utarbetat gränsvärden för halter av olika ämnen i
avloppsslam, samt att Naturvårdsverket, Vatten- och Avloppsverksfö-
reningen och LRF kunnat enas om dessa gränsvärden inom den s.k.
slamöverenskommelsen

Som en jämförelse vill jag i det sammanhanget påpeka att de svenska
gränsvärdena ligger 10-100 gånger lägre än motsvarande inom EU.

- vi driver frågan om alternativ va-teknik, så att småskaliga lösningar
kan åstadkommas där man har större förutsättningar att ha kontroll
över vad som slutligen hamnar i avloppsslammet. Många av de sats-
ningar som kommer att genomföras både inom ramen för den s.k.
Kretsloppsmiljarden och inom ramen för de 5,4 miljarder kronor som
avsattes för de lokala investeringsprogrammen i initiativet Ett Ekolo-
giskt Hållbart Sverige kommer att vara inriktade mot va-sektorn

- vi uppmuntrar också kommunala initiativ i syfte att minimera tillför-
seln av skadliga ämnen till slammet, genom att minska industrian-
slutningar till avloppsnätet, genom att lokalt ta hand om dagvatten och
genom att minska användningen av konsumentprodukter som kan ha
skadliga effekter. I detta sammanhang är bl.a. det lokala Agenda 21-
arbetet en viktig resurs.

Man måste dock konstatera att den absolut övervägande delen av av-
loppsslammet redan i dag klarar de stränga svenska gränsvärdena. Huru-
vida de sista procenten också kommer att göra det är till stor del en fråga
om diffus spridning av skadliga ämnen via konsumentprodukter. Att
minska sådan spridning är en av de viktigaste utgångspunkterna för den
av regeringen tillsatta Kemikommittén. Det har också varit en av ut-
gångspunkterna i det pågående arbetet med propositionen om Hantering
av uttjänta varor i ett uthålligt samhälle. I det sammanhanget är det ock-
så mycket viktigt att slå fast producenternas ansvar för att ta hand om de
uttjänta varor som annars kan leda till att skadliga ämnen sprids på ett
felaktigt sätt i miljön.

I lagrådsremissen till den kommande propositionen föreslår regering-
en att deponering av organiskt avfall, vilket inbegriper avloppsslam, skall
förbjudas från år 2005. Detta kommer att leda till att kommunerna ge-
nomför ytterligare åtgärder för att åstadkomma en kretsloppslösning av
slamfrågan.

Slutligen vill jag dock erinra om att trots att en stor dei av av-
loppsslammet redan i dag klarar gränsvärdena, så återförs endast 36 % till
jordbruket för närvarande. Att få en acceptans bland jordbrukarna för
avloppsslammet som en resurs är därför av grundläggande betydelse.
Livsmedelsindustrin spelar i det sammanhanget en oerhört viktig roll.
Kvaliteten på de restprodukter vi återför till åkermarken måste alltid vara
hög.

Jag har redan beslutat att inbjuda företrädare för LRF, livsmedelsin-
dustrin, Vatten- och Avloppsverksföreningen, Naturvårdsverket m.fl. till

ett möte den 6 augusti, där målsättningen är att vi gemensamt skall kom-
ma överens om hur vi skall kunna lösa de återstående frågorna.

Intressenter

Frågeställare

Peter Weibull Bernström (m)Moderaterna

Ställd till

miljöministern

Besvarad av

Miljöminister Anna Lindh