avidentifierade ansökningar till offentliga tjänster
Skriftlig fråga 2004/05:1381 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-08
- Inlämnad
- 2005-04-08
- Besvarad
- 2005-04-13
- Svar anmält
- 2005-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 april
Fråga 2004/05:1381
av Cecilia Wigström (fp) till statsrådet Sven-Erik Österberg om avidentifierade ansökningar till offentliga tjänsterAtt avidentifiera personuppgifter vid ansökningar till statliga och kommunala jobb har visat sig effektivt för att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden. Lokala försök har genomförts med lyckat resultat i både Mellerud och Göteborg. Hösten 2003 föreslog jag i en riksdagsmotion att regeringen utvecklar en modell för avidentifiering av personuppgifter för statligt arbetssökande. Syftet är att främja mångfald bland personalen inom staten.
På senaste tiden har kommunminister Sven-Erik Österberg uttalat sig positivt om förslaget. Enligt uttalanden i massmedierna avser Österberg att tillsätta en utredning för att "se över de juridiska förutsättningarna" att införa ett generellt system med anonyma jobbansökningar.
Det är förstås utmärkt att statsrådet på detta sätt vill öka invandrares chanser att få jobb på statliga myndigheter och i kommunerna i linje med mitt förslag. Däremot kan jag inte förstå att det ska krävas en stor statlig utredning när erfarenheterna från ett par kommuner redan är väl kända.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att omedelbart ta del av erfarenheterna från kommunförsöken så att ett system med avidentifierade jobbansökningar i offentlig tjänst snarast kan genomföras?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1381 besvarad av Sven-Erik Österberg
den 12 april
Svar på fråga 2004/05:1381 om avidentifierade ansökningar till offentliga tjänster
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att omedelbart ta del av erfarenheterna från kommunförsöken så att ett system med avidentifierade jobbansökningar i offentlig tjänst snarast kan genomföras.
Låt mig inledningsvis betona vikten av en etnisk och kulturell mångfald inom offentlig sektor. För att vi ska kunna säkerställa kvalitet och kompetens i verksamheten får rekryteringsunderlaget inte begränsas. Detta är också en fråga om förtroende och legitimitet. Avidentifierade ansökningshandlingar kan vara ett sätt att underlätta att man i ett rekryteringsförfarande enbart fäster vikt vid sakliga grunder.
Som Cecilia Wigström framhåller har jag tidigare meddelat att regeringen avser att tillsätta en utredning som ser över förutsättningarna för att använda system med avidentifierade ansökningshandlingar inom offentlig sektor. Behoven av en noggrann belysning av denna fråga är flera. Bland annat finns en osäkerhet vad gäller de juridiska förutsättningarna för ett sådant system. Det krävs till exempel en analys av hur ett system med avidentifierade ansökningshandlingar förhåller sig till offentlighetsprincipen. Det handlar också om vilken information som kan vara möjlig att bortse från i inledningsskedet av ett rekryteringsförfarande.
En utredning av juridiska och andra förutsättningar är enligt min mening nödvändig för att få klarhet i de frågor som avidentifierade ansökningshandlingar ger upphov till. En viktig del är givetvis även att ta del av de erfarenheter som redan finns. Min förhoppning är att den kommande utredningen ska kunna arbeta skyndsamt och att regeringen därefter utan dröjsmål kan ta ställning till dess förslag.
Jag vill samtidigt understryka att den kommande utredningen inte ska uppfattas som ett hinder för kommuners och myndigheters pågående eller kommande försök med avidentifierade ansökningshandlingar. För att den etniska och kulturella mångfalden ska öka i offentlig sektor krävs ett engagerat och ständigt pågående arbete på flera plan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
