Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avhopp från gymnasiet

Skriftlig fråga 2002/03:979 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-22
Inlämnad
2003-05-22
Besvarad
2003-05-28
Svar anmält
2003-05-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 maj

Fråga 2002/03:979

 av Anita Sidén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om avhopp från gymnasiet

Enligt Aktuellt hoppar alltfler gymnasieelever av sina studier. Av de elever som började gymnasiet år 1998 fullföljde endast 65,3 % sina studier senast under år 2002. Detta innebär att var tredje elev avslutade sin gymnasietid utan att ha slutfört sina studier. Av de elever som började fyra år tidigare hade 74,5 % fått slutbetyg fyra år senare.

De elever som inte slutför sina studier på gymnasiet blir ofta arbetslösa eller måste läsa på komvux. Detta kostar samhället miljarder kronor och dessutom förlorar den berörda skolan skolpengen vid elevernas avhopp.

Även eleverna drabbas då deras livsinkomster sänks.

Vad ämnar skolministern vidta för åtgärder för att gymnasieeleverna i allt högre utsträckning ska kunna fullfölja sina gymnasiestudier?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:979 besvarad av Thomas Östros

den 28 maj

Svar på fråga 2002/03:979 om avhopp från gymnasiet

Utbildningsminister Thomas Östros

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att gymnasieelever i allt högre utsträckning ska kunna fullfölja sina gymnasiestudier.

Först vill jag korrigera de statistiska uppgifter Anita Sidén nämner i sin fråga. Enligt Skolverkets rapport 229 är det 73 % av alla elever som började gymnasieskolan 1998 som fick slutbetyg inom fyra år, inte 65,3 % som Anita Sidén anger. Motsvarande andel för de elever som började gymnasieskolan hösten 1994, 1995, 1996 och 1997 är 78, 76, 73 och 76 %.

Jag vill direkt deklarera att jag anser att andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasieskolan måste öka. Variationerna i statistiken från olika år bör dock behandlas med viss försiktighet. Dels infördes år 1998 behörighetskravet på minst godkända grundskolebetyg i ämnena engelska, matematik och svenska, dels ändrades reglerna läsåret 2000/01 för när kursbetyg kan sättas. Det senare medförde en skärpning av reglerna för när slutbetyg kan utfärdas. Båda förändringarna kan vara förklaringen till att andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år minskat de senaste åren.

Regeringen tar kvalitetsfrågorna i den svenska skolan på högsta allvar. I många avseenden når den svenska utbildningen mycket långt och är ett internationellt föredöme, men jämfört med våra ambitioner måste målet sättas högre. Det är oacceptabelt att elever lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg.

Resurserna till skolan förstärks därför successivt genom riktade anslag till personalförstärkningar som ska användas strategiskt för att fler ungdomar ska nå kunskapsmålen. Men, enbart ökade resurser räcker inte. En stark säkring av kvaliteten krävs också för att alla skolor ska bli bra skolor. Detta ansvar delas av den enskilda skolan och staten. Därför genomför nu regeringen ett kvalitetsprogram för den svenska skolan. Andra viktiga delar i regeringens politik för att nå bättre resultat i gymnasieskolan är resursförstärkningen, renodlingen av Skolverkets uppgifter och skapandet av en ny myndighet för skolutveckling.

I frågan berör Anita Sidén särskilt problematiken med att många ungdomar väljer att omedelbart efter gymnasieskolan studera i kommunal vuxenutbildning, med ökade kostnader för såväl individ som samhälle som följd. Företeelsen kan delvis relateras till meritvärderingssystemet samt till regelverket för tillträde till högskolan. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare som ska se över och föreslå ändringar i reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning (dir. 2003:38). Utgångspunkterna för arbetet ska bland annat vara att uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan och att minska konkurrenskompletteringen. Uppdraget ska redovisas den 9 januari 2004.

Betänkandena om en ny skollag och en ny struktur för gymnasieskolan berör också frågor som kommer att få betydelse för gymnasieskolans resultat. Gymnasiekommittén 2000 har i enlighet med direktiven lämnat förslag till en struktur för den framtida gymnasieskolan som ska tillgodose såväl individens som samhällets behov och som syftar till att motverka avhopp bland elever med utländsk bakgrund. Betänkandet Åtta vägar till kunskap @ en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) remissbehandlas för närvarande. Detsamma gäller en promemoria från en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som behandlar ökade möjligheter för elever att följa undervisningen på programinriktat nationellt program. Jag kommer att ta slutgiltig ställning till dessa förslag först när remissbehandlingen är avslutad.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om gymnasieskolan under 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.