Avgifter för särskilt anordnad prövning i gymnasiet
Skriftlig fråga 2024/25:469 av Camilla Hansén (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-18
- Överlämnad
- 2024-11-19
- Anmäld
- 2024-11-20
- Svarsdatum
- 2024-11-27
- Besvarad
- 2024-11-27
- Sista svarsdatum
- 2024-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Skolan spelar en avgörande roll i barns och ungas utveckling, och den svenska skolan är på många sätt fantastisk. Här har alla barn och ungdomar möjlighet att kostnadsfritt fullfölja grundskola, gymnasium samt högskole- och universitetsutbildningar. Alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, har möjlighet att formas till starka, självständiga och bildade individer, där ekonomiska begränsningar inte sätter stopp för vare sig ens framtida karriär eller inkomst. Detta är möjligt tack vare att den svenska skolan enligt skollagen är avgiftsfri. Miljöpartiets ståndpunkt har under lång tid varit att skolan ska vara avgiftsfri, och flera förslag har lagts fram för att åtgärda de luckor som funnits i systemet.
En huvudman kan i dag ta ut en avgift för att elever gör en särskilt anordnad prövning (tentar av) av sin kunskap i en kurs på gymnasiet. Det regleras i förordningen om avgifter för prövning inom skolväsendet. Avgiften får vara högst 500 kronor. Det är upp till varje huvudman och innebär alltså att det är olika för eleverna beroende på vilken skola de går i.
Avgiften finns för att förhindra att elever på gymnasiet och komvux missbrukar rätten till särskild prövning genom upprepade försök hos olika huvudmän. I och med att förutsättningarna för genomförandet av prövningar i gymnasieskolan respektive vuxenutbildningen är olika kan inte problemet med så kallad prövningsturism motivera en avskräckande avgift för barn och elever på gymnasiet. Vi bedömer att risken att elever på gymnasiet registrerar sig på olika skolor för förtida prövning av kurser är låg, näst intill obefintlig.
Vi menar att det bidrar till bristande likvärdighet när vissa skolelever behöver betala för att komma vidare med sina studier i snabbare takt och på högre nivå eller genom att tenta av kurser i vilka man har tillräckliga kunskaper för att i stället kunna fokusera mer på andra kurser. Det hindrar elever från att komma vidare i sina studier på olika sätt och riskerar att sänka deras motivation för studierna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
Hur motiverar ministern att elever som kan och vill pröva sina kunskaper genom att tenta av kurser hindras av avgifter som vissa kommuner tar ut och andra inte tar ut, och avser ministern att ta några initiativ utifrån sin ståndpunkt?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:469 besvarad av Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2024/25:469 Avgifter för särskilt anordnad prövning i gymnasiet
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2024/25:469 av Camilla Hansén (MP)
Avgifter för särskilt anordnad prövning i gymnasiet
Camilla Hansén har frågat mig hur jag motiverar att elever som kan och vill pröva sina kunskaper genom att tenta av kurser hindras av avgifter som vissa kommuner tar ut och andra inte tar ut, och om jag avser att ta några initiativ utifrån min ståndpunkt.
Den svenska skolan är avgiftsfri. Det gäller även för en elev i gymnasieskolan som vill genomgå en prövning, förutsatt att eleven har fått betyget F på den kurs som prövningen gäller eller inte har fått betyg på kursen på grund av att det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper med anledning av elevens frånvaro. Prövningen är i dessa fall alltså avgiftsfri. Detta ser jag ingen anledning till att förändra.
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser som ingår i elevens individuella studieplan, dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen. Rätten att genomgå prövning gäller bara vid den egna skolenheten. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning, med vissa undantag, i alla kurser som får finnas på ett nationellt program. En prövning kan också göras i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, dock inte den som fortfarande är elev i gymnasieskolan om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen. Avgiften för dessa prövningar på 500 kronor har inte ändrats sedan 1995. Möjligheten är idag inte begränsad vilket innebär att en person som inte är elev i gymnasieskolan kan pröva samma kunskaper vid upprepade tillfällen, vid olika skolor, för att förbättra sina chanser att få ett högre betyg. Detta är en utmaning för den svenska skolan. Det påverkar lärares administrativa börda, medför kostnader för kommuner som måste hantera många prövningar, bidrar till betygsinflation genom att urholka betygens värde vid urvalet till högre utbildning, men också till en orättvisa gentemot de individer som erhållit sina betyg inom ramen för en genomförd utbildning.
Mot den bakgrunden finns det i betänkandet Växla yrke som vuxen (SOU 2024:16) förslag till en höjd avgift och en begränsning av antalet prövningar och var prövningen får göras. Syftet är att minska möjligheten till och intresset av att genomgå upprepade prövningar. Därtill har Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (dir. 2023:95) i uppdrag att bl.a. lämna förslag på hur resultat på nationella prov, examensprov, eller liknande, kan användas för att öka likvärdigheten i betyg eller meritvärden, och att analysera behovet av ändringar i angränsande frågor, t.ex. när det gäller prövning. Regeringen ser fram mot det betänkande som kommer att presenteras i februari.
Stockholm den 27 november 2024
Johan Pehrson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

