avgift för TV-mottagare
Skriftlig fråga 1999/2000:458 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-21
- Anmäld
- 2000-01-25
- Besvarad
- 2000-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:458
av Johan Pehrson (fp) till kulturminister Marita Ulvskog om avgift för TV-mottagareNyligen höjdes åter licensavgiften för TV-mottagare. Avgiften för att få titta på TV i vårt land infördes på 1950-talet när medievärlden såg helt annorlunda ut än idag.
Under 1990-talets första del ökade antalet hushåll med nästa 300 000 personer medan antalet avgiftsbetalande steg med endast 60 000 personer. Det är fullständigt osannolikt att endast närmare vart femte nytt hushåll i Sverige under denna tid skaffat TV-mottagare. Då upptäcktsrisken är minimal och straffen nästintill omöjliga att döma ut fortsätter nuvarande ordning. Lite förenklat kan man säga att ärliga TV-tittare med medelinkomst får betala en extra skatt om ca 1 %.
Argumenten mot TV-avgift är många. Det viktigaste är sannolikt att den som inte vill se de s.k. public service-kanalerna ändå tvingas betala en avgift. Modern teknik öppnar dessutom för möjlighet till enklare alternativ finansiering om inte en finansiering över statens kulturbudget kan accepteras.
Avser kulturminister vidta några åtgärder inför framtiden när det gäller den gammalmodiga TV-avgiften?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:458 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 1999/2000:458 om avgift för TV-mottagare
Kulturminister Marita Ulvskog
Johan Pehrson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta inför framtiden när det gäller den gammalmodiga TV-avgiften.
Riksdagen fattade år 1996 beslut om villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst för perioden 1997@2001. Principen är att verksamheten ska finansieras i huvudsak via TV-avgifter.
Ett grundläggande villkor för att public service-uppdraget ska kunna utföras är att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållandet till riksdag och regering, företag och ekonomiska intressen, de stora organisationerna och andra makthavare. Finansieringen genom TV-avgifter är en av de åtgärder som garanterar självständigheten och fungerar som en buffert mellan programföretagen och riksdag och regering. Ett alternativ med finansiering över statsbudgeten, som Johan Pehrson synes föredra, kan utgöra ett hot mot programföretagens integritet.
Det finns sannolikt ett visst bortfall vad beträffar betalning av TV-avgiften och det är en av svagheterna i systemet. Radiotjänst i Kiruna AB arbetar dock för att alla de som är skyldiga att betala TV-avgift också gör det. Vid en samlad bedömning framstår ändå systemet med TV-avgift som det mest effektiva och rättvisa sättet att finansiera en självständig och opartisk radio och TV i allmänhetens tjänst.
Vilka villkor som ska gälla för public service-verksamheten i framtiden utreds för närvarande. Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att lägga fram ett brett underlag inför beredningen av de villkor som ska gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod (dir. 1999:74). Jag är inte beredd att uttala mig om den exakta framtida konstruktionen av TV-avgiftssystemet innan utredningen lagt fram sitt förslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.