Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avgift för 90-konto

Skriftlig fråga 2002/03:214 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-29
Inlämnad
2002-11-29
Besvarad
2002-12-04
Svar anmält
2002-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2002/03:214

 av Annelie Enochson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om avgift för 90-konto

Det svenska folket är väl bekant med hjälporganisationernas så kallade 90-konton. En mycket stor del av befolkningen känner till vad 90-kontona innebär.

Det som många dock tycker är lite märkligt är att man ska behöva betala avgiften, för närvarande 25 kr per inbetalning, om man av en eller annan anledning vill göra inbetalningen i kontantkassa. Endast ett fåtal aktörer på marknaden har befriat de så kallade 90-kontona från avgiften.

Staten bör @ tillsammans med Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI, som utfärdar 90-konton och sköter kontrollen av de organisationer som har 90-konton @ hitta en lösning som befriar gåvor till organisationer med 90-konton från den sedvanliga avgift som tas ut i kontantkassa.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Leif Pagrotsky:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hjälporganisationernas så kallade 90-konton ska befrias från avgift oavsett på vilket sätt som inbetalning sker?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:214 besvarad av Leif Pagrotsky

den 4 december

Svar på fråga 2002/03:214 om avgift för 90-konton

Näringsminister Leif Pagrotsky

Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hjälporganisationernas så kallade 90-konton ska befrias från avgift oavsett på vilket sätt som inbetalning sker.

Den svenska betalningsmarknaden är öppen för konkurrens. Det är framför allt bankerna som erbjuder betalningstjänster. Det finns i dag ett flertal sätt för konsumenterna att sköta sina betalningar. Betalning via giro, betalning över Internet eller kontantbetalning över disk är exempel på några betalningssätt. Priserna för betalningstjänster varierar bland annat beroende på formen för betalning och aktörernas prispolicy.

Staten detaljstyr inte över prissättningen för betalningstjänster. Ansvaret för prissättningen ligger på marknadens aktörer.

Det är upp till producenterna på betalningsmarknaden att själva besluta om de vill lämna ett särskilt stöd till hjälporganisationerna genom prisreduktion vid inbetalningar till 90-konton.

Staten har genom särskild lagstiftning slagit fast att det ska finnas en grundläggande kassaservice i landet. Det innebär bland annat att alla ska ha möjlighet att till enhetliga priser kunna verkställa och ta emot betalningar. Ansvaret för att hantera detta ligger på Posten AB. Posten lämnar denna service genom dotterbolaget Svensk Kassaservice AB. Det är bolagens styrelser och ledning som har ansvar för beslut om till exempel priser, rabatter och övriga villkor för de tjänster som erbjuds.

I dag tillskjuter staten 400 miljoner kronor per år för att finansiera underskott som uppstår inom Svensk Kassaservice för upprätthållandet av en grundläggande kassaservice i hela landet. Verksamheten genererar, det statliga stödet till trots, ett kvarvarande underskott på ca 250 miljoner kronor. Mot denna bakgrund aviserade också Svensk Kassaservice i dagarna ett behov av att från årsskiftet höja priset för inbetalningskort. Bolagets prisnivå för inbetalningar ligger även efter denna höjning bland de lägsta på marknaden.

Utrymmet att öka det statliga stödet till Svensk Kassaservice ytterligare, för att subventionera vissa inbetalningar som till exempel till 90-konton, bedömer jag i dag som mycket begränsat. Jag har mot denna bakgrund inte för avsikt att vidta några åtgärder i dag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.