avgångsvederlag
Skriftlig fråga 1999/2000:946 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-16
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga 1999/2000:946
av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Laila Freivalds om avgångsvederlagBeslut har fattats om att bouppteckningsadministrationen flyttas från Domstolsverket och att inskrivningsmyndigheten centraliseras.
Efter samtal med personal på en tingsrätt har framkommit att det finns anställda som av personliga eller andra skäl inte kan följa med till en ny arbetsplats. Tydligen finns inga medel avsatta inom Domstolsverket till avgångsvederlag för dessa personer.
Vad avser justitieministern vitaga för åtgärder för att anställda kan erbjudas avgångsvederlag?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:946 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:946 om avgångsvederlag
Justitieminister Laila Freivalds
Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att de anställda vid tingsrätterna som berörs av inskrivnings- och bouppteckningsreformerna ska kunna erbjudas avgångsvederlag.
Jag tycker det är mycket viktigt med kraftfulla insatser vid verksamhetsförändringar som påverkar personalen och att den kompetens som den nuvarande personalen besitter tillvaratas, så att negativa effekter för såväl personalen som verksamheten kan undvikas. Kraftfulla insatser görs också av Domstolsverket med anledning av pågående reformer av domstolsväsendet.
Domstolsverket har av regeringen i regleringsbrevet för år 2000 fått i uppdrag att vidta de tekniska, organisatoriska och personella åtgärder som krävs för att omorganisationen av inskrivningsverksamheten ska vara genomförd senast den 1 juli 2001. Domstolsverket har i anledning av uppdraget tillsatt en projektgrupp. Ambitionen är att förändringsarbetet ska ske i nära samverkan med den personal som i dag finns vid inskrivningsmyndigheterna och personalen vid de tingsrätter där de nya myndigheterna kommer att placeras. Personalfrågorna har högsta prioritet.
När det gäller bouppteckningsverksamheten har regeringen uppdragit åt Riksskatteverket och Domstolsverket att förbereda en överflyttning av uppgifterna att registrera bouppteckningar och vara beskattningsmyndighet i fråga om arvsskatt från tingsrätterna till skatteförvaltningen.
Varje tingsrätt är en egen myndighet och arbetsgivare. Beslutet att föra över inskrivningsverksamheten från 84 tingsrätter till sju och att föra över bouppteckningsverksamheten till skatteförvaltningen innebär att det är fråga om övergång av verksamhet. Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd följer de anställda som är berörda automatiskt med verksamheten till den nye arbetsgivaren med bibehållna anställningsvillkor. För de anställda som inte önskar följa med får i första hand varje tingsrätt finna en individuell lösning. Om de anställda inte kan erhålla andra arbetsuppgifter vid tingsrätten eller vid någon av de andra inskrivningsmyndigheterna eller skattemyndigheterna och enligt turordningsreglerna vid tingsrätterna blir uppsagda på grund av arbetsbrist träder trygghetsavtalet in. Domstolsverket har under februari och mars i år vid flera informationsmöten informerat den berörda personalen om dessa regler. Vid mötena har även personal från Trygghetsstiftelsen deltagit.
Trygghetsavtalet erbjuder pensionslösningar i övertalighetssituationer. Enligt trygghetsavtalet har en uppsagd arbetstagare, som vid entledigandet fyllt 60 år och som väljer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, rätt till pensionsersättning. Om särskilda skäl föreligger finns det även en möjlighet enligt trygghetsavtalet att erbjuda en arbetstagare som fyllt 55 år särskild pensionsersättning. När det gäller kostnader för pensionsersättningar har under senare år Domstolsverket reserverat medel för att kunna lämna bidrag till myndigheter där pensionsersättningar varit aktuella.
När det gäller arbetstagare som inte fyllt 60 år och där det inte finns särskilda skäl för pensionsersättning erbjuder Trygghetsstiftelsen arbetstagarna olika åtgärder, t.ex. korta individuella utbildningar som kan ge möjlighet till ny anställning i andra verksamheter eller att starta eget. Stiftelsens uppgift är i första hand att genom individuellt stöd hjälpa den övertalige arbetstagaren att hitta ett nytt arbete.
Om lönen är lägre i en ny anställning finns enligt trygghetsavtalet dessutom rätt till inkomsttrygghetstillägg under viss tid efter övergången.
Under tid då arbetstagaren får ersättning från arbetslöshetskassa finns vidare enligt trygghetsavtalet rätt till avgångsersättning som utfyllnad till arbetslöshetsersättningen. Däremot finns det i gällande kollektivavtal inga bestämmelser om avgångsvederlag vid övertalighetssituationer.
Erfarenheten av de ovan redovisade åtgärderna är mycket positiv. Av de statsanställda som blivit uppsagda till följd av strukturförändringar under 1990-talet sjunker andelen kvarstående öppet arbetslösa snabbt över tid. Av dem som blev uppsagda 1997 är mindre än 5 % öppet arbetslösa och andelen är ännu lägre för dem som blev uppsagda under tidigare år.
Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat som uppnås delvis hänföras till att de statsanställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Av de uppsagda som får nya arbeten (fasta och tidsbegränsade på mer än ett år) går 22 % till den statliga sektorn, 15 % till den kommunala sektorn och 63 % till den privata sektorn.
Till de positiva resultaten bidrar också Trygghetsstiftelsens individanpassade arbetsformer. En annan bidragande faktor är att de uppsägande arbetsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsens erfarenheter sköter de statliga arbetsgivarna i stort avvecklingen av personal på ett bra sätt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.