Avfallet från förnybar energi
Skriftlig fråga 2021/22:425 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-08
- Besvarad
- 2021-12-08
- Sista svarsdatum
- 2021-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
I en nyligen publicerad rapport från European Environment Agency, EEA, beräknar man att industriavfallet från den förnybara energisektorn kommer att växa med 3 000 procent. I samma rapport konstaterar man också att återvinningen av avfallet kommer att bli svår eftersom materialen i vindkraftverk och solpaneler innehåller flera skadliga ämnen, som till exempel kadmium, arsenik, bly, polyvinylfluorid och polyvinylidenfluorid.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med detta framtida problem med avfallet från förnybar energi?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:425 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:425 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Avfallet från förnybar energi
Mattias Karlsson i Luleå har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med det framtida problemet med avfallet från förnybar energi.
Regeringen främjar omställningen till en cirkulär ekonomi med en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Riksdagen har beslutat om att vi till år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet.
Regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Omställningen är ett verktyg i den gröna industriella revolutionen som pågår i hela landet. Potentialen för ökad materialåtervinning är fortsatt stor. Här har företagen och verksamhetsutövarna ett ansvar och stor möjlighet att utforma produkter och produktionsprocesser på ett sätt som möjliggör ett giftfritt och cirkulärt omhändertagande av produkterna när de blir avfall. Detta gäller även för vindkraftverk.
Den som väljer att använda ett återvunnet material ska kunna lita på att det är lika säkert för hälsa och miljö för den tänkta användningen som ett nyproducerat material. För att öka förtroendet för och efterfrågan på återvunna material, måste särskilt farliga ämnen fasas ut både i nya och i återvunna material. Det bästa är att varor och material är giftfria från början.
Regeringens strategi för cirkulär ekonomi styr mot visionen om ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Regeringen har gett Vinnova, Energimyndigheten och Formas i uppdrag att satsa på strategiska innovationsområden, exempelvis RE:Source som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden.
Regeringen har dessutom gett Sveriges geologiska undersökning, SGU, i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. Uppdraget ska slutredovisas den 15 februari 2023.
När det gäller återvinning av andra material i vindkraftsanläggningar vill jag betona att regeringen är medveten om de problem som uppstår när komplexa plastflöden blir avfall. Utvecklingen går dock starkt framåt för innovativa återvinningstekniker för glasfiberkompositer, exempelvis genom kemisk återvinning.
Jag vill avslutningsvis understryka att främjande av återvinning av material från förnybara energianläggningar ingår i omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi och ett fossilfritt Sverige. Det arbetet fortsätter i enlighet med regeringens strategi för en cirkulär ekonomi.
Stockholm den 8 december 2021
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.