Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avdrag för hushållstjänster

Skriftlig fråga 2004/05:431 av Torstensson, Åsa (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-24
Inlämnad
2004-11-24
Besvarad
2004-12-01
Svar anmält
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 2004/05:431

 av Åsa Torstensson (c) till statsrådet Hans Karlsson om avdrag för hushållstjänster

Många människor i dagens Sverige har svårt att få tiden att räcka till. Ett alltmer krävande arbetsliv ska kombineras med hämtning på förskolan eller efter fotbollsträningen. Jag ser bekymrat på den alltmer tilltagande tudelningen där man antingen tvingas ge 180 % i form av ett heltidsarbete, familjeliv och andra sysslor, eller också tillhör man, i likhet med över en miljon svenskar, den grupp som inte går till jobbet en normal dag på grund av sjukskrivning, arbetslöshet eller liknande.

För många äldre finns det sysslor som är svåra att klara av, och att hemtjänsten bara hinner med det mest akuta är inte obekant. För äldre som med egna medel vill betala för andra tjänster blir det orimligt dyrt. Ett hushållsavdrag, kanske kombinerat med andra åtgärder såsom tjänstecheckar, skulle göra att äldre skulle få råd att betala för extra tjänster och därmed få en ökad livskvalitet.

I Finland finns det i dag, sedan den socialdemokratiska regeringen införde försöksverksamheten 1997, ungefär en miljon människor som utnyttjar hushållsavdrag och tiotusentals nya jobb och mängder av nya småföretag har kommit som en följd. Finländarna uppges vara mycket nöjda med systemet.

Avser statsrådet att utreda och stödja ett system för avdrag för hushållstjänster?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:431 besvarad av Pär Nuder

den 1 december

Svar på frågorna 2004/05:428,430 och 431 om avdrag för hushållstjänster

Finansminister Pär Nuder

Jörgen Johansson har frågat mig om jag avser att utreda och stödja ett system för avdrag för hushållstjänster. Dessutom har Annika Qarlsson ställt samma fråga till statsrådet Jens Orback och Åsa Torstensson till statsrådet Hans Karlsson. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på dessa frågor. Eftersom de tre frågorna behandlar samma område väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.

Såväl Jörgen Johansson som Annika Qarlsson och Åsa Torstensson hänvisar i sina frågor till erfarenheter av hushållsavdraget i Finland, där det bland annat hävdas att ungefär 1 miljon människor utnyttjar hushållsavdraget och flera tusentals nya jobb har skapats. I detta sammanhang vill jag framföra att regeringens huvudlinje när det gäller skattesystemets utformning är att stimulera arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning med generellt gynnsamma regler snarare än att särreglera enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan generell åtgärd är den pågående inkomstskattereformen med bland annat kompensation för den allmänna pensionsavgiften.

Vidare tar Annika Qarlsson i sin fråga upp ROT-avdraget och att det i huvudsak gynnar män. Hon menar att ett motsvarande skatteavdrag för hushållstjänster i stor utsträckning skulle gynna kvinnor och jämställdheten. ROT-avdraget är konjunkturpolitiskt motiverat och infördes som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom byggsektorn. Jag vill i detta sammanhang lyfta fram vikten av generella och brett inriktade åtgärder i skattesystemet. Inkomstskattereformen har exempelvis medfört lägre genomsnitts- och marginalskatter för främst låg- och medelinkomsttagare. I detta avseende är reformen särskilt betydelsefull för deltidsarbetande och kvinnor.

Jörgen Johansson lyfter i sin fråga fram utbredningen av svart hemhjälp i många av landets hushåll. Jag svarade nyligen, den 3 november i år, på en fråga ställd av Liselott Hagberg om initiativ för att omvandla svarta arbeten till vita. Jag påpekade att det inte finns några enkla samband mellan förekomsten av svartarbete och skattetryckets nivå. Det är inte svartarbetets andel i en sektor som ska vara avgörande för skattetryckets nivå. Särregleringar i skattesystemet för att stimulera överföring av svart arbetskraft till vit är ett dyrt alternativ och jag anser att det finns mer effektiva sätt att åtgärda problemet.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag anser att man i ljuset av den demografiska utvecklingen och ett framtida arbetskraftsbehov främst inom offentlig sektor - det vill säga vård, skola och omsorg - bör vara särskilt försiktig med särregleringar av denna sort.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.