Automatiserat beslutsfattande och konsumenttrygghet

Skriftlig fråga 2020/21:662 av Angelica Lundberg (SD)

till Statsrådet Lena Micko (S)

Med anledning av den nyligen rapporterade riksrevisionsgranskningen av automatiserat beslutsfattande vid myndigheter och hur det bland annat påverkar enskilda personer, så aktualiseras även frågan om hur konsumentskyddet kan stärkas på området.

Riksrevisionens granskning visar att automatiserat beslutsfattande inte alltid leder till effektivitet eller rättssäkerhet och då det fallerar drabbar det enskilda personer. Brister med den ökade automatiseringen är bland annat risker i om fattade beslut är korrekta. Dessutom konstateras att myndigheterna lagt för stort fokus på låga kostnader och för lite på kontroll och uppföljning. Detta beror inte på problem med tekniken utan på bristande planering och åtgärder.

Liknande brister och behoven av utökad rättssäkerhet för utökad konsumenttrygghet tas även upp av intresseorganisationer i konsumentfrågor. Automatiserat beslutsfattande används i stor utsträckning på konsumentmarknaden. Den oskyddade konsumentgruppen barn och unga omfattas i hög grad av detta. Konsumenter behöver ha rätten att motsätta sig beslut som fattats automatiskt, att ändra köp och att få veta vilka data som används, i vilket syfte och vem som har tillgång till dessa data.

Behov av mer anpassad reglering har Europaparlamentet lyft i en resolution om säkerställande av konsumenters förtroende om säkerhet och funktion, etiska frågor och möjlighet till mänsklig kontroll. Vidare finns behov av åtgärder kring ansvarsfördelning, korrigeringsmöjligheter och möjlighet att pröva och upphäva beslut.

Riksrevisionen, Europaparlamentet och svenska konsumenters intresseorganisationer har alltså lyft fram ett antal behövliga åtgärder.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lena Micko:

Hur avser statsrådet och regeringen att verka för att skapa bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut för större konsumenttrygghet?