Augusto Pinochet

Skriftlig fråga 1998/99:45 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-11-06
Anmäld
1998-11-09
Besvarad
1998-11-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:45 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesministern om Augusto Pinochet

den 6 november

I Spanien har den spanska regeringen fått en formell begäran att kräva Chiles förre diktator Augusto Pinochet utlämnad till Spanien. Det är den spanska undersökningsdomaren Baltasar Garzon som begärt att hans regering skall gå vidare med frågan. Den svenska chefsåklagaren Jan Danielsson vill avvakta om Pinochets immunitet hävs och tänker först överväga att agera om brittiska överhuset häver Pinochets immunitet. Denna behandling av frågan är som jag ser det tveksam.

Ett sätt att påverka att Pinochet ställs inför rätta är att den svenska regeringen liksom Spanien begär Pinochet utlämnad.

Vilket agerande som Sverige bedriver internationellt ger inte heller Anna Lindh svar på i sin artikel i Aftonbladet den 3 november 1998. Att Sverige lyfter fram frågor om mänskliga rättigheter i EU behöver inte innebära att Sverige driver aktivt frågan om Pinochet i EU och andra internationella sammanhang.

Min fråga till utrikesministern är:

Hur agerar regeringen i Sverige och internationellt så att Pinochet ställs inför rätta i enlighet med Genèvekonventionen?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:45 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh

Svar på fråga 1998/99:45 om Augusto Pinochet
    Utrikesminister Anna Lindh

 

Yvonne Ruwaida har ställt en fråga till mig hur regeringen agerar i EU och internationellt så att Pinochet ställs inför rätta i enlighet med Genèvekonventionen.

De fyra Genèvekonventionerna behandlar humanitärrätten i väpnade konflikter och är inte relevanta eftersom den aktuella brottsligheten inte är att se som krigsförbrytelser. Det torde i stället röra sig om andra folkrättsbrott som systematiska och vitt utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom mord, tortyr, försvinnanden etc.

I mitt svar den 4 november på en fråga av Eva Zetterberg framhöll jag att det är angeläget att de skyldiga till grova brott av detta slag ställs till ansvar inför domstol. Jag betonade samtidigt att den svenska regeringen varken kan eller bör intervenera i de pågående rättsliga förfarandena i Spanien och Storbritannien. Sverige kommer naturligtvis att lämna allt stöd till en eventuell spansk rättsprocess.

Som jag också skrev i den artikel i Aftonbladet som Yvonne Ruwaida hänvisar till är det polis och åklagare som hanterar de anmälningar som gjorts i Sverige. Vill de sedan väcka åtal skall regeringen pröva det. Jag skrev vidare att regeringen, om åklagaren har ett bra underlag, inte kommer att lägga fingrarna emellan.

Vi avvaktar nu utgången av den rättsliga processen i Storbritannien som blir avgörande för om utlämning skall kunna ske till Spanien, vars utlämningsframställning normalt bör ha prioritet genom att ha kommit först. Den högsta rättsliga instansens, överhusets, bedömning av immunitetsfrågan torde knappast påverkas av hur många länder utöver Spanien som begär Pinochet utlämnad.

Så långt det enskilda fallet. Vad regeringen gör mera generellt inom EU och i andra internationella sammanhang är att aktivt verka för ökat stöd för principen att lagföra eller utlämna i fall av grova brott mot folkrätten så att den i dag tyvärr utbredda straffriheten motverkas. Detta är ett bärande tema i våra krav på en bättre efterlevnad av folkrätten som framförs närhelst internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter diskuteras. Det är av grundläggande betydelse att få länderna att ta sitt nationella ansvar för att sådana brott verkligen lagförs, både ur ett försoningsperspektiv och ur ett preventionsperspektiv. Det är också väsentligt att luckor täpps till genom att skapa internationella instanser som kan träda in när de nationella systemen inte har fungerat. Vi stöder därför kraftfullt de båda internationella tribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda och har gått i spetsen när det gäller att inrätta en permanent internationell brottmålsdomstol. I dessa internationella domstolars stadgor sägs det tydligt att en persons officiella ställning inte skall frita från straffansvar för sådana grova folkrättsbrott som ingår i deras jurisdiktion.

Oavsett hur det går med lagföringen av Pinochet är jag övertygad om att den uppmärksamhet som fallet väckt kan bidra till att stärka de krafter som insisterar på att förövare av svåra brott mot folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna måste ställas till svars för sina gärningar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.