Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

att stoppa biståndet till Etiopien och Eritrea

Skriftlig fråga 1999/2000:1015 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-25
Besvarad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 maj

Fråga 1999/2000:1015

 av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om att stoppa biståndet till Etiopien och Eritrea

Vad ska egentligen ett land göra för att den svenska regeringen ska vara beredd att reagera genom att stoppa biståndet?

Kriget mellan Etiopien och Eritrea blir allt allvarligare. Etiopien står nu djupt inne på eritreanskt territorium och ser uppenbarligen möjligheten att krossa Eritreas armé.

Kriget mellan dessa två av världens fattigaste länder beräknas kosta vardera sidan minst en miljon dollar om dagen. Viljan till fred har saknats.

Mer än en halv miljon soldater står i och kring det några kvadratmil stora glesbefolkade torrområde man krigar om. Tiotusentals människor har dödats i kriget och hundratusentals människor har flytt ifrån det.

Detta sker samtidigt som miljoner människor hotas av svält i de båda länderna, efter torka och felslagna skördar. Kriget förvärrar stadigt svälten.

Sverige måste reagera kraftfullt och söka påverka de båda länderna att stoppa kriget. En nödvändig signal är nu att stoppa allt annat än det rent humanitära katastrofbiståndet via ideella organisationer.

Är utrikesministern beredd att nu stoppa biståndet till de krigförande Etiopien och Eritrea?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1015 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:1015 om att stoppa biståndet till Etiopien och Eritrea

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Sten Tolgfors har frågat om utrikesministern är beredd att nu stoppa biståndet till Etiopien och Eritrea.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Sveriges bistånd till både Etiopien och Eritrea är långsiktigt och fattigdomsinriktat. Då konflikten eskalerade i maj 1998 var den svenska linjen att det existerande fattigdomsinriktade biståndet skulle fortsätta. Inga nya åtaganden utöver pågående projekt var dock aktuella så länge konflikten fortsatte. I linje härmed har besluten om svenskt stöd till sektorsprogrammen på hälso- och undervisningsområdet i Etiopien kommit att uppskjutas.

På grund av konflikten och de stora anslagsreservationerna beslöt regeringen vidare den 22 december 1999 att sänka landramarna till de bägge länderna med ungefär 50 % till 70 miljoner kronor för Etiopien och till 10 miljoner kronor för Eritrea.

Med anledning av de nya och omfattande striderna som inleddes den 12 maj har vi nu beslutat att tills vidare frysa alla nya åtaganden, även inom ramen för pågående program. Detta innebär att gällande insatsavtal för de olika projekten inte kommer att förlängas när de förfaller.

FN:s säkerhetsråd har uppmanat parterna att upphöra med striderna och att återuppta förhandlingarna. Om bägge dessa krav inte snart uppfylls kommer det att medföra att regeringen inför ytterligare begränsningar i utvecklingssamarbetet. Det humanitära biståndet till de människor som drabbats av konflikten eller torkan kommer dock att fortsätta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.