Att säkra Östersjön mot oljekatastrofer
Skriftlig fråga 2009/10:959 av Svensson Smith, Karin (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-07-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2010-07-23
- Besvarad
- 2010-08-05
- Svar anmält
- 2010-08-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2009/10:959 Att säkra Östersjön mot oljekatastrofer
av Karin Svensson Smith (mp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Varje dag passerar fartyg nära Gotlands kuster med oljelaster som innehåller lika stor mängd olja som totalt släppts ut i Mexikanska golfen efter den katastrofala explosionen på en oljerigg. Det finns i dag inte tillräcklig beredskap för hur man ska agera vid en fartygsolycka i det föroreningskänsliga Östersjön.
Farlederna går i dag onödigt nära Gotland, vilket innebär att viktiga naturområden och känsliga biotoper mycket snabbt hotas vid en olycka. Med tanke på den aktuella oljeolyckan skulle man kunna göra en ny utredning om att lägga om farlederna så att en större del av transporterna går på djupare vatten och längre från Hoburgs bank och andra områden som är särskilt värdefulla för fågellivet och hela det känsliga ekosystemet i området.
Många större oljeolyckor i världen har vållat onödiga skador på grund av att det har saknats en nödhamn med beredskap att lindra konsekvenserna av utsläpp från skadade fartyg innan alltför mycket olja har runnit ut. För närvarande har inte Sjöfartsverket pekat ut en nödhamn i Östersjön som skulle kunna ta emot ett fartyg som riskerar att läcka stora mängder olja.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag statsrådet vilka initiativ som hon är beredd att ta för att skydda Östersjön mot oljeolyckor.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:959 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
den 5 augusti
Svar på fråga
2009/10:959 Att säkra Östersjön mot oljekatastrofer
Statsrådet Åsa Torstensson
Karin Svensson Smith har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att skydda Östersjön mot oljeolyckor.
Varje dag transporteras stora mängder olja på Östersjön och oljetransporterna förväntas dessutom öka i framtiden. Skyddet av Östersjön är en prioriterad fråga för regeringen och arbete pågår ständigt på nationell nivå, inom EU samt på den internationella arenan.
De senaste åren har Sverige vidtagit en lång rad åtgärder för att minska risken för och konsekvenserna av en eventuell olycka. Sjösäkerhetsarbetet inom ramen för den internationella sjöfartsorganisationen IMO är i detta sammanhang särskilt angeläget i syfte att öka säkerheten till sjöss, såväl i vårt närområde som på andra håll i världen.
Från svensk sida har ett omfattande arbete genomförts i samband med och efter klassningen av Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde 2005, då Sverige tillsammans med våra grannländer gick fram med flera olika åtgärder för att lägga om trafiken i området. Avsikten var att minska risken för kollisioner mellan fartyg i områden med korsande trafik och där trafiken är tät. Sverige har också enskilt och tillsammans med våra grannländer, genom den internationella sjöfartsorganisationen IMO, infört flera åtgärder för att styra fartygstrafiken på ett bättre sätt runt våra kuster. Det handlar bland annat om rutter och trafiksepareringar för att hantera korsande fartygstrafik men också områden som ska undvikas av fartygstrafik. Nedan följer några exempel.
I juli 2006 fattade IMO beslut om inrättandet av en djupvattenled öster om Gotland med syftet att bland annat flytta fartygstrafiken längre ut från kusten. I och med detta beslut infördes också en trafikseparering i Bornholmsgattet. Vidare utsågs Midsjöbankarna och Hoburgsbank av IMO till områden som fartygen ska undvika. Även en trafikseparering i Ålandshav har införts och trätt i kraft i år.
För att öka sjösäkerheten i Östersjön ytterligare har Sverige ansökt hos IMO om ytterligare tre trafiksepareringar och en rekommenderad tvåvägsrutt i farvattnen kring Gotland. Ansökan godkändes av IMO i maj i år och de nya separeringarna och rutterna kommer att träda i kraft 1 januari 2011. Arbetet med att se över och förbättra trafiklederna runt de svenska kusterna fortgår kontinuerligt.
Arbetet med sjöövervakning är också en prioriterad fråga för regeringen. Sverige leder ett omfattande pilotprojekt inom Östersjöstrategin, Maritime Surveillance North – Marsuno, som bland annat fokuserar på sjösäkerhet och miljöräddningstjänst. De myndigheter som har uppgifter och ansvar till sjöss har behov av ett väl fungerande och samordnat informationsutbyte för att kunna förbättra bland annat säkerhet och framkomlighet. Flera nya system både inom EU och internationellt har nyligen tagits i drift. På nationell nivå sjösattes i år Sjöbasis, ett system för sjöbaserad informationssamordning som successivt ska tillgodose de civila sjöverkande myndigheternas informationsbehov.
Angående frågan om Sveriges beredskap för olyckor till sjöss ansvarar Kustbevakningen för miljöräddningstjänst till sjöss och skademinimering vid utsläpp av farliga ämnen för den händelse att en olycka inträffar. Regeringen har förstärkt och moderniserat Kustbevakningens fartygs- och flygplansflotta för att höja Sveriges beredskap för att skydda Östersjön vid olje- och kemikalieutsläpp och att nödbogsera och brandbekämpa vid fartygsolyckor. Det senaste stora fartyget, KBV 003, levererades nyligen till sin hemmahamn i Karlskrona. De två tidigare fartygen i klassen som anskaffats under innevarande mandatperiod har kapacitet till nödbogsering, oljebekämpning och storskalig brandbekämpning medan KBV 003 är specialkonstruerat för att även kunna användas för att bekämpa och hantera utsläpp vid kemikalieolyckor till sjöss. Därutöver har regeringen anslagit medel för inköp av fyra kombinationsfartyg. Dessa kombinerade miljöskydds- och övervakningsfartyg ska börja levereras i april 2011.
Det stämmer att Sverige inte har pekat ut några skyddade platser (nödhamn) i Östersjön. Vilken skyddad plats ett fartyg med problem bör föras till är en fråga som beslutas av de ansvariga myndigheterna, det vill säga Transportstyrelsen och Kustbevakningen, från fall till fall. Detta innebär en möjlighet för myndigheterna att i varje enskilt fall göra en lämplighetsbedömning av vilken hamn som är lämplig att föra fartyget till beroende på problemets eller olyckans omfattning, fartygets last och beskaffenhet samt de rådande väderförhållandena.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.