Att inkludera lärarna i arbetet mot hedersvåldet
Skriftlig fråga 2017/18:685 av Jessica Polfjärd (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-30
- Överlämnad
- 2018-01-30
- Anmäld
- 2018-01-31
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Att upptäcka elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift för skolan. Men dessvärre efterlevs anmälningsskyldigheten till socialtjänsten inte alltid i hedersrelaterade ärenden trots att det finns en tydlig lagstiftning. Enligt den nationella samordnaren mot våld i nära relationer tvekar ofta personal på till exempel skolor inför att göra en anmälan. Man vill inte blanda sig i och riskera att förstöra eller försämra den viktiga relationen till föräldrarna. En del har dåliga erfarenheter av när anmälan gjorts och är av uppfattningen att det blir värre om en anmälan görs alternativt att det inte leder till någon åtgärd av socialtjänsten. Det finns inte alltid tillräcklig kunskap om hur socialtjänsten arbetar. En förutsättning för att skolan ska kunna hjälpa elever med hedersproblematik är att någon på skolan ser och förstår elevens livssituation, utsatthet och behov.
Regeringen har infört obligatoriska moment om våld i nära relationer i utbildningar till yrken som möter utsatta personer. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen, men det saknas fortfarande för lärare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att se till att lärarnas utbildning innefattar obligatoriska moment om våld i nära relationer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:685 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Svar på fråga 2017/18:685 av Jessica Polfjärd (M)
Att inkludera lärarna i arbetet mot hedersvåldet
Jessica Polfjärd har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att se till att lärarnas utbildning innefattar obligatoriska moment om våld i nära relationer.
Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat förtryck, är en prioriterad fråga för regeringen. Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i delmålet mäns våld mot kvinnor, vilket tydligt framgår av regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10). I skrivelsen presenterar regeringen en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den nationella strategin ska bidra till att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska delmål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Strategins tillämpningsområde är alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
I skrivelsen angavs att regeringen anser att det är viktigt att undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ingår i utbildningar där de studerande i sina framtida yrken kommer att möta våldsutövare och våldsutsatta och att regeringen avsåg att ändra examensbeskrivningarna i högskoleförordningens (1993:100) examensordning för de yrkesexamina där det bedöms mest angeläget. Senare beslutade regeringen att införa ett kunskapsmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i examensbeskrivningarna för fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen.
När det gäller examensbeskrivningarna för förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen finns mål om att studenterna för examen ska visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen. För dessa lärarexamina ska studenterna också visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever.
Stockholm den 7 februari 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.