åtgärdspaket för Hässleholm
Skriftlig fråga 1999/2000:859 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-27
- Anmäld
- 2000-05-03
- Besvarad
- 2000-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:859
av Margareta Viklund (kd) till näringsminister Björn Rosengren om åtgärdspaket för HässleholmUnder den process som föregick det beslut om förbandsnedläggningar som riksdagen fattade den 30 mars i år, har regeringen och dess samarbetspartner Centerpartiet framhållit den parallella process som syftar till att skapa nya arbetstillfällen på orter som drabbas av förbandsnedläggningarna.
Om två månader läggs bl.a. garnisonen i Hässleholm formellt ned, utan att näringsministern har presenterat några konkreta planer beträffande de 215 ersättningsjobb som utlovas i regeringens skrivelse 1999/2000:33. Sedan mer än ett halvår tillbaka har Hässleholms kommun hoppats på att få en polishögskola. Hässleholm verkar också för att bygga upp en kvalificerad transport- och logistikutbildning på regional nivå.
En viktig del i Hässleholms kommuns omställningsarbete har varit föreställningen att regeringen och dess samarbetspartner Centerpartiet har lovat att kommunen ska få överta såväl garnisonsområdet som den mark i anslutning till garnisonen som använts som övnings- och skjutfält. Inte heller den frågan är i dagsläget avgjord.
Vilka åtgärder kommer näringsministern att vidta innan garnisonens stängning den 1 juli för att kunna presentera ett konkret åtgärdspaket för Hässleholms kommun som bl.a. innehåller de utlovade 215 statliga arbetstillfällena samt ett övertagande av garnisonsområdet och den mark som använts för övnings- och skjutfältsverksamhet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:859 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:859 om åtgärdspaket för Hässleholm
Näringsminister Björn Rosengren
Margareta Viklund har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta, innan garnisonens stängning den 1 juli, för att kunna presentera ett konkret åtgärdspaket för Hässleholms kommun, vilket bl.a. innehåller de utlovade 215 statliga arbetstillfällena samt ett övertagande av garnisonsområdet och den mark som använts för övnings- och skjutfältsverksamhet.
I regeringens skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsprogram främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten beskrivs det planerade arbetet för nio kommuner, däribland Hässleholm. Regeringen har hittills presenterat vissa åtgärder i tre av dessa kommuner, nämligen Kiruna, Boden och Sollefteå.
I skrivelsen anges vissa konkreta åtgärder för Hässleholm. Statlig mark, fastigheter och andra anläggningar som används för militära ändamål ska ställas till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på gynnsamma affärsmässiga villkor. 120 helårsstudieplatser inom dataelektronik och polymerteknik ska anordnas på Högskolans i Kristianstad campus, med början år 2000. Till det kommer att ca 215 statliga arbetstillfällen ska lokaliseras till Hässleholm.
Inom Näringsdepartementet arbetar nu den s.k. Omställningsgruppen med att i samarbete och samförstånd med de berörda kommunerna ta fram förslag till åtgärder och nya verksamhetsinriktningar i kommunen. I arbetet ingår följande steg: 1) omvärldsanalys, 2) brett förankrad vision, 3) kommunens förändringsstrategi, 4) handlingsplan, 5) genomförande.
Omställningsgruppen koncentrerar sig för närvarande vad avser Hässleholm på att driva diskussionerna med Fortifikationsverket och Vasallen om mark, fastigheter och anläggningar. Vad särskilt gäller lokaliseringen av ca 215 statliga arbetstillfällen är det en process som inte bör stressas fram, då åtgärden ska ses som ett medel att förstärka de utpekade framtida verksamhetsinriktningarna i de kommuner som berörs. Regeringens utgångspunkt är därför att lokaliseringsbeslut ska ske först efter ett ordentligt analysarbete och omfattande kontakter med berörda parter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.