åtgärder till stöd för drabbade lantbruk
Skriftlig fråga 1999/2000:1260 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-31
- Besvarad
- 2000-08-15
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1260
av Ola Karlsson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om åtgärder till stöd för drabbade lantbrukVid en träff under torsdagen som ordnats av länets LRF redovisades skador som drabbar lantbruken till följd av det ihållande och omfattande regnandet. I roddbåt, på vad som varit en kornåker, kunde vi konstatera att skadorna nu har blivit mycket stora. För de enskilda odlarna kan man tala om ren katastrof. I Örebro län beräknas halva potatisarealen nu vara totalskadad, rapporterade potatisodlarnas ordförande Mats Gabrielsson. Även för spannmålen räknar man med stora skador.
Lantbruket lider av dålig lönsamhet, bl.a. till följd av höga skatter på drivmedel och handelsgödsel, vilket lett till försämrade möjligheter att av egen kraft klara år med missväxt. Regeringen har även beslutat att senarelägga utbetalningen av arealstödet, vilket försämrar många lantbrukares redan hårt ansträngda likviditet.
Det är enligt min uppfattning nödvändigt att hjälpa lantbruket att klara de problem det drabbats av till följd av stora regnmängder och översvämningar. Ett sätt borde vara att tidigarelägga utbetalningen av arealstödet samt att sänka skatterna på diesel och handelsgödsel.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att hjälpa de lantbrukare som drabbats av översvämningar och vattenskador?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1260 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
den 15 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1260 om åtgärder till stöd för drabbade lantbruk
Jordbruksminister Margareta Winberg
Ola Karlsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att hjälpa de lantbrukare som drabbats av översvämningar och vattenskador.
Under de senaste veckorna har nederbörden i delar av landet varit stor. Detta har orsakat stora skador på personlig egendom, men även på infrastruktur såsom vägar och broar. Regeringen har fattat beslut om att de värst drabbade kommunerna ska få statliga stöd genom den s.k. kommunakuten.
Skadorna inom jordbruket är på vissa håll omfattande, bl.a. i Västernorrlands, Örebro, Södermanlands och Gävleborgs län. Främst har nederbörden drabbat potatis- och spannmålsodling, men även vallen har skadats. I dagsläget är det dock svårt att bedöma hur stora skördeskador som sammantaget har uppkommit på grund av väderleksförhållandena.
Som en omedelbar åtgärd ansökte Jordbruksdepartementet hos EU-kommissionen om dispens från förbudet att använda mark i träda för foderändamål. Ansökan bifölls enhälligt i förvaltningskommittén för spannmål den 10 augusti. Beslutet innebar att omedelbar dispens från trädesreglerna gavs i de sju län där foderbristen bedömts som störst, nämligen i Örebro, Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Västernorrlands län.
Ola Karlsson anser att det är nödvändigt att hjälpa lantbrukarna, som drabbats av översvämningar och stora regnmängder, genom att tidigarelägga utbetalningen av arealstöd samt sänka skatterna på diesel och handelsgödsel.
Det är riktigt, som Ola Karlsson påpekar, att utbetalningarna av arealstödet för 2000 kommer att flyttas fram. Utbetalningarna kommer att ske först i januari 2001, jämfört med november tidigare år. Den senareläggning av utbetalningarna, av de nya höjda arealersättningarna, som riksdagen har fattat beslut om är en konsekvens av Agenda 2000-uppgörelsen och statsbudgetens utgiftstak. Jag anser därför inte att man på grund av de stora nederbördsmängderna kan tidigarelägga arealstödsutbetalningarna. Dessutom utgår inte arealersättning för potatisodling, utan endast för spannmål, oljeväxter, baljväxter, oljelin och gräsensilage. Potatisodlarna skulle således inte bli hjälpta av en ändring av utbetalningsdatumet.
När det gäller skatterna på handelsgödsel och diesel så är de styrmedel för en mer miljövänlig produktion. Regeringen har därför inte för avsikt att sänka dessa skatter.
Årets nederbördsnivåer har paralleller med förhållandena under 1998. Då var juni, juli, augusti och oktober ovanligt nederbördsrika. En samlad bedömning gjordes efter säsongen 1998, men regeringen ansåg inte att skördesituationen var sådan att utbetalning av katastrofbidrag kunde komma i fråga.
En samlad bedömning av årets skördeskador kan göras först efter avslutad odlingssäsong.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.