Åtgärder på EU-nivå för att rädda bin och andra pollinatörer
Skriftlig fråga 2020/21:1472 av Nina Lundström (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Hotet mot biologisk mångfald är tillsammans med klimatproblemen vår tids stora miljöutmaning. En betydande andel av våra livsmedel blir svåra att odla om det inte finns pollinerande insekter. Det handlar om stora konsekvenser för mänskligheten globalt, och enorma ekonomiska värden kan gå förlorade. Biodlarna är viktiga och bidrar till målen i den svenska livsmedelsstrategin.
Argentinska forskare har påvisat att antalet bin har minskat dramatiskt, med över 25 procent. Tyska forskare har studerat naturskyddsområden och beräknar att antalet bin minskat med 75 procent. Oavsett procenttalen så är läget alarmerande och därför måste åtgärder vidtas.
När 50 miljoner honungsbin dog i regionen Medimurje i Kroatien, nära gränsen till Ungern, sommaren 2020 ansåg biodlare är den troliga orsaken var insektsgifter. Men orsakerna är flera: gifter, matbrist och klimatförändringar. Matbrist är ett stort problem för bin. I takt med att jordbruket förändrats täcks i dag stora områden av åkrar eller skogsplanteringar medan ängar med en stor mångfald av blommande växter saknas. När betesmarkerna blivit färre växer de öppna landskapen igen. De grödor som blommar gör det bara under en kort period.
Den utbredda bidöden har länge oroat aktörer i många länder då den hotar både den biologiska mångfalden och livsmedelsproduktionen. Honungsbina bidrar med ekosystemtjänster som är avgörande för livsmedelsproduktionen.
Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ingår i januariavtalet, vilket jag välkomnar. Men förutom insatser på svensk nivå behöver vi också höja ambitionerna inom EU-samarbetet, med tanke på att jordbrukspolitiken inom unionen är gemensam.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
På vilket sätt avser regeringen att verka för ökade insatser inom EU-samarbetet för att motverka och förebygga att bin dör?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1472 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:1472 av Nina Lundström (L)
Åtgärder på EU-nivån för att rädda bin och andra pollinatörer
Nina Lundström har frågat mig på vilket sätt regeringen avser att verka för ökade insatser inom EU-samarbetet för att motverka och förebygga att bin dör.
Jag instämmer till fullo med Nina Lundström att hoten mot biologisk mångfald och klimatförändringarna är stora miljöutmaningar. De ekosystemtjänster som biologisk mångfald levererar är oumbärliga för våra liv och vår välfärd och pollinering är en av dessa tjänster. Pollinering är en tjänst som både honungsbin och andra organismer i naturen utför.
Orsakerna bakom döda honungsbin och minskningen av vilda pollinatörer kan vara sammanfallande. För vilda pollinatörer konstaterade FN:s mellanstatliga plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES 2016 att bidragande orsaker är förlust och fragmentering av livsmiljöer, intensivare odling inom jordbruket, kemisk bekämpning, övergödning som leder till brist på blommor, samt ett ökat hot från invasiva främmande arter.
Regeringen arbetar på flera sätt för att förbättra villkoren för honungsbin och vilda pollinatörer. Inom EU driver vi på för att bekämpningsmedel som är farliga för bin antingen ska förbjudas eller begränsas kraftigt. Vi vill också att fler pollinatörer, särskilt vilda, beaktas vid utvärderingen av risker med bekämpningsmedel.
I Sverige har vi en nationell handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel som innehåller mål för att minska risker för pollinerande insekter.
Sverige och regeringen har inom förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik drivit att miljöfrågor ska få en större tyngd. Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av de viktigaste instrumenten inom EU för att påverka biologisk mångfald i en gynnsam riktning och därmed även viktig för pollinatörerna. Under de senaste reformerna har politiken successivt stärkts på miljöområdet.
Utöver att den gemensamma jordbrukspolitiken kan användas för insatser för biologisk mångfald så omfattar politiken ett stöd till nationella program för att förbättra villkoren för biodlingssektorn. För EU:s budgetperiod 2021–2027 avsätts mer medel för de här programmen jämfört med tidigare budgetperioder. De nationella programmen kan bland annat innehålla åtgärder för att minska trycket från bisjukdomar, sprida information om rationell biodling, förbättra tillgång på pollen- och nektarväxter, åtgärder för bättre honungskvalitet och marknadsföring.
Regeringen genomför även åtgärder i Sverige för att gynna pollinerande insekter.
Regeringen har beslutat om ett åtgärdspaket om 70 miljoner kronor per år under åren 2020 – 2022 för att gynna pollinatörer. Åtgärdspaketet är som Nina Lundström skriver en del av januariavtalet. Paketet består dels av en satsning på 50 miljoner kronor per år för åtgärder som ska gynna pollinerande insekter, dels 20 miljoner kronor per år för att stärka arbetet med pollinerande insekter i miljöövervakning.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att genomföra paketet och samordna arbetet för att stärka förutsättningarna för pollinatörer.
Åtgärdspaketet har möjliggjort lokala initiativ. Under tre år finns medel att söka för att stärka förutsättningar för pollinatörer inom LONA, bidrag till lokala naturvårdssatsningar. Under första året 2020 inkom 131 projektansökningar som fick 14 miljoner kronor i bidrag. Då medfinansieringen är 50 procent ger det en fingervisning om ett stort engagemang bland kommuner och lokala organisationer.
En ytterligare del av åtgärdspaketet används för åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Under 2021 fördelade Naturvårdsverket 11 miljoner kronor för områden där åtgärder bedöms ge störst effekt. Berörda länsstyrelser kommer gå vidare med arbetet.
Statlig verksamhet ska ta hänsyn till pollinatörer i sin markförvaltning. För 2021 har Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att särskilt redovisa hur de tar hänsyn till biologisk mångfald längs vägar och järnvägar och i kraftledningsgator.
Under 2020 hade en rad myndigheter med ansvar för markförvaltning ett återrapporteringskrav för sina insatser för vilda pollinatörer. Dessa redovisningar får regeringen i mars.
Stockholm den 3 februari 2021
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.