Åtgärder mot sexuellt överförbara sjukdomar

Skriftlig fråga 2007/08:871 av Andersson, Jan R (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-28
Anmäld
2008-03-03
Besvarad
2008-03-05
Svar anmält
2008-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga

2007/08:871 Åtgärder mot sexuellt överförbara sjukdomar

av Jan R Andersson (m)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Spridningen av hivinfektioner och andra sexuellt överförbara sjukdomar i Sverige har kunnat hållas på en internationell låg nivå. De senaste åren har en ökning dock skett. Det totala antalet hivfall i Sverige ökade under 2007 med ca 20 procent jämfört med 2006. Drygt 500 nya fall upptäcktes, jämfört med 390 fall 2006. Ökningen har huvudsakligen skett bland intravenösa missbrukare och män som har sexuella relationer med andra män. Bakgrunden till spridningen är experterna i stort eniga om. De alltmer utvecklade bromsmedicinerna och det faktum att den yngre generationen inte har upplevt hiv- och aidskampanjerna på 80-talet har lett till ett större riskbeteende.

Många av dem som smittats har blivit smittade av någon som själv inte vet om att han eller hon är smittad. Ett stort antal personer har blivit smittade för att de utgår ifrån att alla som känner till att de är hivpositiva meddelar det. Smittskyddsinstitutets rapporter visar även en ökning av klamydia, som indikerar att attityder kring oskyddade sexuella förbindelser har förändrats.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att Sverige fortsätter sitt arbete efter alla delar i WHO:s arbetsmetod, inte minst att vi är vaksamma på att människor vågar och får testa sig.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att garantera att alla som vill testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar ska få göra det?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:871 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 5 mars

Svar på fråga

2007/08:871 Åtgärder mot sexuellt överförbara sjukdomar

Statsrådet Maria Larsson

Jan R Andersson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att garantera att alla som vill testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar ska kunna få göra det.

Ansvaret för att se till att hivtestning och andra smittskyddsåtgärder vidtas vilar enligt smittskyddslagen (2004:168) på respektive landsting. Av smittskyddslagen framgår även att den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på hivinfektion eller en annan allmänfarlig sjukdom är skyldig att söka läkare och låta läkaren göra de undersökningar och ta de prover som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger. Läkare som misstänker att en patient bär på en allmänfarlig sjukdom är också skyldig att skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs. Av smittskyddslagen framgår dessutom att den undersökning som behövs för att minska risken för smittspridning ska vara kostnadsfri för patienten om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom.

Enligt dessa bestämmelser är det läkaren som har att avgöra när en patient misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Smittskyddslagen ger därmed ingen rätt till hivtestning i fall där det uppenbarligen inte behövs. Av förarbetarna till lagen framgår att läkaren ska grunda sina beslut på omständigheter i det enskilda fallet samt att bestämmelserna ska ges en generös tillämpning.

Socialstyrelsen har tagit fram en handbok med vägledning för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.