Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Åtgärder mot så kallad landgrabbing

Skriftlig fråga 2009/10:737 av Forslund, Kenneth G (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-04-19
Anmäld
2010-04-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2010-04-29
Svar anmält
2010-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 april

Fråga

2009/10:737 Åtgärder mot så kallad landgrabbing

av Kenneth G Forslund (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Mat är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Trots det kränks den rättigheten dagligen utan att de regeringar som skulle ha skyddat och respekterat sina invånares rätt att kunna försörja sig i värdighet, ställs till svars.

Just nu pågår en omfattande ”landgrabbing”. Den odlingsbara marken blir allt mer åtråvärd, länder och företag i nord ägnar sig i snabb takt åt att köpa upp mark i syd för framtida behov. De som drabbas är fattiga människor utan papper på att de äger den mark de brukar, ofta är det kvinnor och ursprungsfolk som körs i väg och förlorar sina försörjningsmöjligheter.

Världsbanken kommer i slutet av april att fatta beslut om några principer för hur dessa så kallade investeringar ska kunna göras på ett anständigt sätt, men principerna är frivilliga och förhindrar inte att mängder av utblottade människor kommer att påverkas mycket negativt. Redan nu är antalet kroniskt undernärda över en miljard människor. De har aldrig tidigare varit så många.

Därför frågar jag:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att Världsbankens principer för investeringar i mark i syd ska förhindra ”landgrabbing”?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:737 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson

den 29 april

Svar på fråga

2009/10:737 Åtgärder mot så kallad landgrabbing

Statsrådet Gunilla Carlsson

Kenneth G Forslund har frågat finansministern vilka åtgärder han avser att vidta för att Världsbankens principer för investeringar i mark i syd ska förhindra så kallad land grabbing, det vill säga storskaliga uppgörelser mellan stater eller mellan stater och företag kring jordbruksproduktion.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

En av effekterna av livsmedelskrisen 2007–2008 med höjningar av de internationella priserna är ett ökat intresse från såväl nationella som utländska investerare att investera i jordbruk och mark i utvecklingsländer. Detta kan föra med sig risker i länder där samhällsstyrningen och skyddet för äganderätten är svaga eller där fattiga och sårbara grupper som drabbas saknar röst.

De principer för ansvarsfulla jordbruksinvesteringar som Världsbanken tagit fram tillsammans med FAO, Ifad och Unctad utgör ett gemensamt bidrag till den pågående globala dialogen på området, som bland annat kan utgöra ett ramverk som nationella regler kan hänvisa till. Principerna är förvisso frivilliga, men de utgör ett välkommet första steg för att tillsammans med andra berörda multilaterala organisationer försöka motverka de negativa aspekterna av stora landinvesteringar.

Större investeringar kan bidra positivt till jordbrukets utveckling genom kapital och kunskaper som tillförs landsbygden i fattiga länder, som ett led i att öka den ekonomiska tillväxten och till teknologiöverföring samt till att skapa arbetstillfällen. Det är viktigt att länderna själva verkar för att investeringarna utformas så att de bidrar positivt till jordbrukets utveckling. Sverige verkar bilateralt för att stärka samarbetsländers jordbruksutveckling, äganderätten till mark – även kvinnors, demokratiska ansvarsutkrävande, möjligheter att ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och relevanta politiska samt juridiska institutioner. Sverige agerar inom EU för full implementering av politiken för global utveckling och internationellt inom ramen för pågående WTO-förhandlingar för att utvecklingshinder som exportstöd tas bort och handelsstörande jordbruksstöd kraftigt minskar. På så sätt kan vi bidra till att stärka länders egna kapacitet och möjligheter.

Låt mig också klargöra att ingen styrelsebehandling i Världsbanken av dessa principer föreligger. Sverige avser dock att stödja arbetet för att principerna ska utvecklas vidare till överenskommelser om uppförandekoder för investerare, regeringar, givare och internationella organisationer. Jag ställer mig även positiv till att ett sådant arbete sker också inom FN och jag värdesätter de studier som görs av konsekvenser av utländska förvärv. Det krävs en bred ansats bortom vårt samarbete med endast Världsbanken, där vi arbetar tillsammans med de andra organisationerna som ställer sig bakom principerna, i andra forum där så är relevant, samt även i och tillsammans med EU.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.