Åtgärder mot så kallad blankning

Skriftlig fråga 2008/09:44 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-09-30
Anmäld
2008-10-01
Besvarad
2008-10-08
Svar anmält
2008-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 september

Fråga

2008/09:44 Åtgärder mot så kallad blankning

av Ameer Sachet (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Blankning innebär att en aktiehandlare säljer aktier som handlaren inte själv äger. Det är i princip motsatsen till ett vanligt aktieköp. Aktiehandlaren lånar aktier av ett institut, som en fond eller motsvarande, och säljer sedan dessa vidare på marknaden. Vid en senare tidpunkt köper aktiehandlaren tillbaka aktierna, helst till ett lägre pris, vilket därmed ger en vinst. Därefter vid en i förhand bestämd tidpunkt ska aktierna återlämnas till det institut som ursprungligen lånade ut aktierna. Börsspekulanten jagar aktier som kan tänkas stiga snabbt medan ”blankaren” är ute efter aktier som kan förväntas falla snabbt i värde.

Blankning är alltså en spekulativ verksamhet och därmed förenad med stora risker. Vid belåning för vanliga aktieköp finns ett tak för förluster. Vid blankning kan en aktie däremot i princip falla (eller stiga) hur mycket som helst.

Många europeiska länder funderar på att införa restriktioner mot blankning. Tre länder har redan infört förbud mot blankning.

Den senaste tidens börsfall och turbulens har fått den amerikanska finansinspektionen att besluta om förbud mot blankning av aktier. Att använda blankning för att otillbörligt påverka priset för ett värdepapper är förbjudet, genom regleringen i marknadsmissbrukslagen (2005:377). Samtidigt menar Finansinspektionen att den enligt rådande lagstiftning inte har större möjligheter att ytterligare begränsa blankning.

Avser statsrådet att ta initiativ till att förändra lagstiftningen kring blankning utifrån den pågående finanskrisen?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:44 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 8 oktober

Svar på fråga

2008/09:44 Åtgärder mot så kallad blankning

Statsrådet Mats Odell

Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att förändra lagstiftningen kring så kallad blankning utifrån den pågående finanskrisen.

Jag vill inledningsvis framhålla att blankning, det vill säga att sälja aktier som man förfogar över men inte äger, är ett etablerat och accepterat förfarande i Sverige. En vinst uppkommer vid en fallande aktiekurs, men detta kan i sig inte anses vara mer spekulativt än vinster som uppkommer vid stigande kurser. Dessutom kan vinster vid fallande kurser uppkomma på andra sätt, till exempel vid handel med derivatinstrument, som säljoptioner.

Blankning anses komplettera marknaderna genom att alla köp- och säljintressen kan komma till uttryck, vilket i flertalet fall bör medverka till att prissättningen blir mer rättvisande. I den rådande situationen har vissa länder trots det valt att införa förbud mot blankning i utpekade företags aktier. Enligt de uppgifter som vi har tillgång till har detta, inom EU, gjorts i Storbritannien, Irland och Italien. Därutöver förekommer krav på att större blankningspositioner ska offentliggöras. Vissa andra länder har också infört åtgärder eller markeringar mot blankning av aktier som man inte förfogar över – så kallad oäkta blankning.

Det går i nuläget inte att dra några säkra slutsatser av om, och i så fall i vilken utsträckning, situationen på finansmarknaderna i de relevanta länderna har påverkats av de nyligen införda förbuden mot blankning.

Det förtjänar också att nämnas att det finns statistik som visar att aktielånen i Sverige avtog under veckorna 39 och 40.

Som frågeställaren framhåller är blankning under vissa förutsättningar förbjuden enligt lagen (2005:377) straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Finansinspektionen har skärpt sin marknadsövervakning av handeln i finansiella företag och begär med tät frekvens in statistik om aktielån från banker och andra finansiella aktörer.

Jag har ännu inte sett något behov av att vidta ytterligare åtgärder mot blankning utöver vad Finansinspektionen redan har gjort. Jag följer naturligtvis utvecklingen noga och är beredd att agera om Finansinspektionen skulle se ett sådant behov.  

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.