Åtgärder mot PFAS i miljön
Skriftlig fråga 2020/21:2726 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-30
- Överlämnad
- 2021-05-03
- Anmäld
- 2021-05-04
- Svarsdatum
- 2021-05-12
- Besvarad
- 2021-05-12
- Sista svarsdatum
- 2021-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Saneringen av PFAS på flygplatser går långsamt. På Karlsborgs flygflottilj vill försvaret dränera utan att sanering är gjord. PFAS läcker även från andra föroreningskällor i Sverige.
I tidningen ATL rapporterades det den 27 april om att vattnet i lilla Kistingebäcken i Halmstads kommun innehåller så höga halter av PFAS att jordbrukarna längs bäcken avråds av kommunen att använda vattnet från bäcken till bevattning av grödorna. Förutom effekter på miljö och potentiellt på hälsa vid förorening i vattentäkter har problemet nu blivit så stort att även vattenförsörjningen till jordbruket hotas lokalt. Inträffar det en torrsommar under dessa förhållanden kommer det att leda till stora skördeförluster på sådana platser.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vad gör ministern och regeringen för att sanera källor för PFAS-utsläpp, och vad gör regeringen i övrigt för att vatten i vattendrag inte ska innehålla höga halter av PFAS?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2726 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2726 av Staffan Eklöf (SD)
Åtgärder mot PFAS i miljön
Staffan Eklöf har frågat mig vad regeringen gör för att sanera källor för PFAS-utsläpp, och vad regeringen gör i övrigt för att vatten i vattendrag inte ska innehålla höga halter av PFAS.
Regeringen ser mycket allvarligt på förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) i vår miljö. Det är oroande att höga halter av PFAS hittas i mark och vatten i Sverige, särskilt när det leder till förorening av våra dricksvattentäkter. Brandsläckningsskum har identifierats som en av de mest relevanta källorna till spridningen av PFAS till miljön. För att få bättre underlag om PFAS i miljön avsatte regeringen särskilda medel under 2017–2020 för att Naturvårdsverket skulle genomföra inventering, riskbedömning och analyser av samtliga platser där brandsläckningsskum som innehåller PFAS har hanterats. Arbetet har bland annat resulterat i en vägledning om riskbedömning och åtgärder för områden som är PFAS-förorenade. Syftet med vägledningen är att ge tillsynsmyndigheterna förutsättningar att bedriva en effektiv och enhetlig tillsyn av områden som förorenats av PFAS.
Efterbehandling av förorenade områden är en prioriterad fråga för regeringen och satsningar har gjorts de senaste åren för att öka takten. För 2021 uppgår anslaget för Sanering och återställning av förorenade områden (Uo 20, anslag 1:4) till strax över 1,1 miljarder kronor. Anslaget ska användas för att efterbehandla förorenade områden, när det inte finns någon som kan hållas ansvarig. Enligt miljöbalken är det i första hand den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan orsaka eller har orsakat en förorening, som är ansvarig för att förhindra eller åtgärda en föroreningsskada.
Eftersom PFAS är extremt svårnedbrytbara i miljön och kan spridas långa vägar är det generellt sett mycket mer komplicerat att efterbehandla PFAS-föroreningar jämfört med många andra organiska föroreningar som förekommer i vår miljö. Det pågår därför forskning och teknikutveckling inom området. Regeringen har till exempel avsatt särskilda medel för forsknings- och utvecklingsprojekt till Statens geotekniska institut för att bland annat ta fram metoder för att åtgärda områden förorenade av PFAS.
Flera statliga myndigheter har bedrivit verksamhet som under åren förorenat mark och vatten. Regeringen gav därför statliga myndigheter med förorenade områden i uppdrag att under 2020 ta fram åtgärdsplaner för sitt arbete. Försvarsmakten som är en av dessa myndigheter har också redovisat en handlingsplan för PFAS-förorenade områden, samt hur myndigheten kan öka takten i arbetet med att åtgärda förorenade områden.
Det är också viktigt att hindra att nya PFAS-föroreningar uppstår. Regeringen gav därför i januari 2015 Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen. I uppdraget ingick att lämna förslag på reglering nationellt eller inom EU eller andra åtgärder för att minska riskerna med PFAS. Under de senaste åren har Sverige arbetat pådrivande inom EU och globalt för att förbjuda användningen av PFAS. På svenskt initiativ överlämnade miljöministern tillsammans med sju medlemsstater i december 2019 en EU-handlingsplan för PFAS till kommissionen. Ett av förslagen i strategin är att ta fram en bred begränsning på EU-nivå för denna mycket problematiska ämnesgrupp på cirka 4 700 ämnen. Förslaget har mottagits positivt och EU:s kemikaliestrategi som presenterades i oktober 2020 omfattar förslag om åtgärder inklusive begräsningar mot PFAS inom EU. Under 2020 påbörjade Kemikalieinspektionen tillsammans med bland annat Tyskland att ta fram ett begränsningsförslag som rör all användning av PFAS. Parallellt med det har kommissionen gett Europeiska kemikaliemyndigheten i uppdrag att ta fram en begränsning för användning av PFAS i brandsläckskum.
Det pågår således arbete av många aktörer, men det kommer krävas fortsatt mycket arbete och insatser för att minska spridningen av PFAS.
Stockholm den 12 maj 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.