Åtgärder mot negativa attityder mot hbtqi-personer

Skriftlig fråga 2025/26:532 av Ulrika Westerlund (MP)

till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

I dagarna publicerade Forum för levande historia en ny studie, som undersöker skolelevers attityd mot minoriteter. Studien visar att inställningen till hbtqi-personer är betydligt mer negativ än tidigare.

Studiens resultat är ett tydligt trendbrott. År 2013 var 3 procent av eleverna i årskurs 9 och i årskurs 1–3 på gymnasiet negativt inställda till hbtqi-personer. I dag ligger den siffran på hela 15 procent.

Folkhälsomyndigheten rapporterade så sent som förra sommaren att en högre andel unga bi-, pan- och homosexuella rapporterar utsatthet för våld, diskriminering och begränsat handlingsutrymme jämfört med unga heterosexuella. Vidare rapporterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att 70 procent av hbtqi-unga inte mår bra och att bara lite mer än hälften känner sig trygga i skolan. SOM-institutet rapporterade också nyligen om att det i gruppen unga män har skett en ökning av dem som har en negativ inställning till fler rättigheter för hbtqi-personer.

Den här utvecklingen har flera förklaringar. I Forum för levande historias undersökning syns till exempel att gruppen pojkar är mer negativa än flickor, på samma sätt som gruppen som tillhör någon religion (oavsett religion) är mer negativ än den som inte tillhör en religion. Vidare är gruppen personer med utländsk bakgrund mer negativ än de med svensk bakgrund. Det går inte heller att bortse från att vi befinner oss i en kontext där politiskt konservativa och högerextrema krafter öppet hetsar mot och pekar ut hbtqi-personer som ett problem. Vi har en amerikansk president som byggt en stor del av sin rörelse på att misstänkliggöra och diskriminera minoriteter, inte minst hbtqi-rörelsen. I Sverige vill Moderaterna se över könstillhörighetslagen efter endast ett halvår, medan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill riva upp hela lagen – och vice statsministern påstår, i strid med sanningen, att lagen skapat problem och utsatthet.

Den ökande negativa inställningen till hbtqi-personer påverkar samhällsgemenskapen. Negativa inställningar till minoriteter driver på polariseringen och gör oss mer utsatta som samhälle. Samtidigt minskar tilltron till våra demokratiska institutioner och ideal. Vi är inne på en mycket farlig väg som riskerar att skada både människor och samhälle allt mer, om vi inte får se ett trendbrott i det närmaste.

Min fråga till jämställdhetsminister Nina Larsson är därför:

Hur arbetar ministern och regeringen för att förbättra attityden gentemot minoriteter, med särskilt fokus på hbtqi-personer och med ambitionen att påverka alla de olika grupper som uppvisar särskilt negativa attityder?