Åtgärder mot nedgången i bostadsproduktionen
Skriftlig fråga 2008/09:129 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-22
- Inlämnad
- 2008-10-22
- Besvarad
- 2008-10-28
- Svar anmält
- 2008-10-28
- Besvarad
- 2008-10-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:129 Åtgärder mot nedgången i bostadsproduktionen
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Antalet påbörjade bostäder faller snabbt enligt Boverkets prognos för i år. Byggandet av bostadsrätter och småhus fortsätter att minska nästa år. Fram till år 2009 minskar byggstarterna därmed med ca 40 procent jämfört med år 2006.
Antalet påbörjade hyreslägenheter har i stort sett halverats sedan år 2006, främst till följd av borttagna statssubventioner. Byggpriserna har inte heller kontrollerats.
Även enligt Statistiska centralbyrån och senaste Boindex pekar bostadsbyggandet klart nedåt.
Antalet personer utan egen bostad har också ökat under senare år. Framför allt ungdomar och studenter har svårt att skaffa sig en egen bostad. Hyresrätt är den upplåtelseform som bäst behövs just nu.
Bostadsbyggandet kan komma att minska ännu mer genom lågkonjunkturen, hög inflation och ett fortsatt högt ränteläge.
Vi behöver en bostadspolitik som håller ihop och utvecklar Sverige. Rörligheten på arbetsmarknaden och möjligheten att kunna studera på annan ort kräver att det finns bostäder att tillgå, främst hyresrätter.
Avser statsrådet att vidta några särskilda åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet i allmänhet och av hyresrätter i synnerhet, mot bakgrund av de prognoser som gjorts?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:129 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på frågorna
2008/09:123 Avstannande bostadsbyggande
2008/09:129 Åtgärder mot nedgången i bostadsproduktionen
Statsrådet Mats Odell
Carina Moberg och Ameer Sachet har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka bostadsbyggandet och i synnerhet produktionen av hyreslägenheter.
Jag väljer att besvara dessa två frågor i ett sammanhang.
I det läge vi befinner oss i nu, med en internationell finansmarknadsoro och osäkerhet om konjunkturutveckling framöver, är det inte förvånande att bostadsbyggandet avtar. Men den utveckling vi nu ser beror inte främst på avskaffandet av de tidigare statliga stöden till bostadsbyggande, som frågeställarna gör gällande. Den starka negativa utvecklingen förklaras av en vikande konjunktur, ränteutvecklingen och kostandsutvecklingen inom byggsektorn.
Jag vill påminna Carina Moberg och Ameer Sachet om att den tidigare regeringen lät genomföra en genomlysning av det dåvarande systemet för bostadsfinansiering, bostadssubventioner och bostadsmarknadens kapitalförsörjning. Resultaten presenterades i rapporten Bostadsfinansiering (Ds 2005:39), där konstaterades att bostadspriser och bostadsbyggandet styrs av makroekonomiska förhållanden. Tillväxt, disponibla inkomster, inflation och räntor är med andra ord avgörande för utvecklingen inom bostadssektorn.
I mitten av september började de svenska finansmarknaderna påtagligt påverkas av den internationella finansmarknadsoron. Den så kallade TED-spreaden, det vill säga skillnaden mellan interbankräntan och statsskuldsväxlar steg kraftigt. Även bolånespreadarna, skillnaden mellan bostads- och statsobligationer, ökade kraftigt under andra halvan av september. Skillnaden mellan en femårig bostadsobligation och en motsvarande statsobligation låg i början av oktober på runt 180 räntepunkter, långt över genomsnittet för 2000-talet som ligger på 40 räntepunkter. Riskpremierna på den svenska marknaden har inte varit så höga sedan hösten/vintern 1992/93.
Regeringen har agerat kraftfullt för att skapa stabilitet på de finansiella marknaderna. Regeringen har utarbetat en plan med åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten och hantera effekterna av den internationella finansiella krisen. Den föreslagna stabilitetsplanen ger regeringen mandat att under förutsägbara former bland annat hantera problem med bristande likviditet eller eventuella framtida solvensproblem där skattebetalarnas intressen värnas.
Jag tror att minskningen av byggstarter för hyresrätter till stor del beror på att byggpriserna har ökat snabbt under senare år. I några projekt som SABO har undersökt skulle hyreskostnaden ha ökat med ca 500 kronor kvadratmetern om projekten genomförts år 2008 jämfört med år 2005. Ökade byggpriser anges svara för hälften av kostnadsökningen, medan borttagna stöd och ökade räntekostnader vardera står för cirka en fjärdedel. Sänkta byggkostnader är nyckeln till att bostadsbyggandet åter ska öka.
Konsekvenserna av finanskrisen och konjunkturnedgången på bostadsbyggandet är än så länge svåra att överblicka. Det kan visa sig att Boverkets prognos är för optimistisk. Men står sig prognosen är 26 500 bostäder i år och 25 500 bostäder 2009 ett starkt bostadsbyggande givet rådande konjunkturläge. Detta är i nivå med bostadsbyggandet 2003 och 2004 då vi hade ett betydligt högre konjunkturläge.
Avslutningsvis vill jag poängtera att tidigare regeringar har blundat för de grundläggande problem som hyresrätten står inför. Konsekvensen har blivit att hyresrättens ställning har försvagats under en lång följd av år. Detta måste nu åtgärdas, det måste bli mer attraktivt att investera i hyresrätter, därför krävs nya gynnsamma villkor för att bygga, äga och förvalta hyresbostäder. Regeringen avser därför att överväga under vilka förutsättningar de kommunala bostadsföretagen ska bedrivas i framtiden samt hur hyressättningssystemet kan förändras så att regeringens ambition om en bättre fungerade hyresbostadsmarknad uppnås.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.