åtgärder mot mobbning
Skriftlig fråga 2004/05:276 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-04
- Anmäld
- 2004-11-08
- Besvarad
- 2004-11-10
- Svar anmält
- 2004-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:276
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om åtgärder mot mobbningEn skola där elever blir utsatta för mobbning eller fysiskt våld saknar förutsättningar att ge alla elever en god kunskapsgrund. OECD publicerade i december 2001 PISA-rapporten. Där hamnade Sverige på 26 plats av 31 på listan över ordning i klassrummet.
Om tio år påstår Ibrahim Baylan i Dagens Nyheter att: "Det är också en skola där det råder respekt för varandra, där kränkningar inte förekommer och om de förekommer så åtgärdas de snabbt."
Ett grundläggande kvalitetskrav är att skolan använder forskningsbaserade åtgärdsprogram som ger en bevisad effekt mot våld och mobbning. Det har visat sig att "hemsnickrade" program faktiskt kan öka mobbningen på en skola. Det är få svenska skolor som använder forskningsbaserade program för att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning i skolan.
Den som blir mobbad ska inte behöva byta skola, eftersom det sänder fel signaler och kan framstå som ett skuldbeläggande av den som drabbats. Våldsbrott som begås i skolan ska anmälas av skolan. Mobbning ska behandlas utförligt i lärarutbildningen och i fortbildningen.
Socialdemokraterna har hittills avvisat de verksamma medel som finns för att komma till rätta med mobbningen i den svenska skolan.
Vad avser statsrådet att göra för att införa forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:276 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2004/05:276 om åtgärder mot mobbning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Sten Tolgfors har frågat vad jag avser att göra för att införa forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan.
Alla barn har rätt att känna trygghet och studiero i skolan. Det är helt oacceptabelt att barn blir utsatta för kränkande behandling av lärare, annan personal eller andra elever.
En av idéerna bakom bildandet av Myndigheten för skolutveckling var att den ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten samt att utveckla det förebyggande arbetet och att sprida kunskap inom verksamhetsområdet. Skolverkets nya uppdrag är att stärka uppföljning, utvärdering och utbildningsinspektion.
Skolverkets senaste attitydundersökning, från 2003, visade att andelen elever som tycker att mobbning är ett stort problem på skolan har minskat något. Det är också fler elever som tycker att skolan gör mer för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Relationen mellan lärare och elever har utvecklats positivt under den tioårsperiod som attitydundersökningarna omfattar. Fler elever tycker att det är lättare att vända sig till sina lärare i en problemsituation i dag än för tio år sedan.
Alla skolor ska ha handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. I december 2003 redovisade Myndigheten för skolutveckling ett regeringsuppdrag att lyfta fram exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling. I stödmaterialet "Olikas lika värde" identifieras viktiga framgångsfaktorer som enligt forskning och utvärderingar motverkar kränkande behandling och stärker arbetet med att skapa en god social miljö. Materialet ger också stöd till skolorna med att granska, utvärdera och förbättra sitt arbete. Ett antal konkreta hållpunkter som ett handlingsprogram bör innehålla har tagits fram.
Ett annat viktigt stöd i skolornas arbete mot kränkande behandling är Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling.
Den nyligen redovisade lägesbedömningen från Skolverket (NU 03) visar att miljön i skolan upplevs som lugn och trygg. Elever och lärare visar omsorg och respekt för varandra. Utvärderingen visar att det pågår ett ständigt arbete för att motverka kränkande behandling. Den visar också att det oftast finns handlingsprogram för att behandla normer och värden och att motverka mobbning. Skolornas arbete rör dock i lägre grad hur de ska agera när en elev blir kränkt av en vuxen. Grovt språkbruk, våld och rasism visar däremot inga tecken på att ha minskat.
Skolansvarsutredningen har nyligen lämnat sitt betänkande (SOU 2004:50) med förslag till en ny lag om förbud mot kränkningar av elever. Lagen ska främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Rektor har som arbetsledare ett stort ansvar för att personalen i skolan arbetar enligt de värderingar som uttrycks i läroplanerna. Regeringen har tidigare givit Skolverket i uppdrag att ansvara för att rektorsutbildning och kompetensutveckling för rektorer i värdegrundsfrågor genomförs. Målet är att ge ökad reflektion och medvetenhet om ansvaret att som ledare hävda de grundläggande värdena.
I arbetet mot olika kränkningar är det också viktigt att elever har goda möjligheter att påverka och vara delaktiga. I läroplanerna betonas vikten av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. De ska ges tillfälle att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter.
De redovisade undersökningarna visar att regeringens insatser har haft verkan och inneburit flera steg i rätt riktning. Vi kan dock inte vara nöjda förrän alla barn känner sig trygga i skolan. Materialet "Olikas lika värde" ger skolorna stöd i arbetet med att utveckla metoder och arbetssätt. Arbetet med en ny skollag pågår men jag är ännu inte beredd att uttala mig om den slutliga utformningen av förslaget. Målet är dock en skola som erbjuder en god lärandemiljö och där alla kan känna trygghet och studiero. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag till ny skollag under 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.