åtgärder mot lärarbristen
Skriftlig fråga 1999/2000:1227 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-20
- Besvarad
- 2000-07-31
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1227
av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om åtgärder mot lärarbristenLärarläget är mycket ovisst inför höstens skolstart. Samtidigt som elevantalet ökat har antalet lärare minskat. I början av 1990-talet fanns 9,4 lärare per 100 elever jämfört med läsåret 1999/2000 då siffran var 7,6 lärare.
Propositionen om den nya lärarutbildningen och kommande riksdagsbeslut aktualiserar frågan om lärarsituationen. Höstens problem ger dock stora bekymmer.
Matematik- och NO-lärarutbildningen är en av de linjer som har minst sökande till varje plats. Lärarpersonal som saknar pedagogisk utbildning har ökat med 14 % för grundskolelärarna sedan förra året. Över 40 % av lärarna är 50 år eller äldre.
Enligt Lärarnas Riksförbund, LR, blir grundskolan alltmer kvinnodominerad. Ca 75 % av dem som tjänstgör i grundskolan är kvinnor. Av grundskolelärarstudenterna i höstas var 75 % av de registrerade kvinnor.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ingegerd Wärnersson:
Vilka åtgärder har skolministern vidtagit för att lindra lärarkrisen inför årets skolstart?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1227 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 31 juli
Svar på fråga 1999/2000:1227 om åtgärder mot lärarbristen
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulla-Britt Hagström har frågat statsrådet Ingegerd Wärnersson vilka åtgärder som har vidtagits för att lindra bristen på lärare. Eftersom frågan till stora delar rör lärarutbildningen vilken faller under mitt ansvarsområde, svarar jag på frågan i stället.
Det är naturligtvis aldrig bra när det saknas lärare i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att utbilda fler lärare.
I budgetpropositionen för 1998 lämnade regeringen förslag till kraftigt ökade mål för antalet examina avseende grundskollärarutbildningen för årskurserna 4@9 och gymnasielärarutbildningen. Målen avsåg perioderna 1997@1999 samt 2000@2002. Härutöver angavs planeringsförutsättningar för perioden 2003@2005. Till grund för dessa mål låg prognoser över lärarbehovet i skolan som publicerats av Statistiska centralbyrån, Statens skolverk och Högskoleverket.
Generellt sett är också intresset för att utbilda sig till lärare stort. Den första antagningsomgången till de lärarutbildningar som startar i höst visar att antalet ansökningar fortsätter att stadigt öka. Inför årets hösttermin är det ca 19 000 förstahandssökande till ca 9 000 platser (totalt är det 33 800 sökande till lärarutbildningarna). Dock finns det även i år lediga platser på lärarutbildningar med inriktning mot matematik och naturvetenskap.
Utbildningsdepartementet har vid ett flertal tillfällen kallat till sig representanter för samtliga universitet och högskolor med lärarutbildning för att diskutera möjliga åtgärder för att öka antalet lärarstudenter med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Detta är också en fråga som behandlas i departementets återkommande budgetdialoger med universiteten och högskolorna. Lärosätena visar en stor flexibilitet när det gäller att erbjuda studenterna olika vägar in i lärarutbildningar. Regeringen har dessutom ändrat i den s.k. basårsförordningen för att underlätta för den som vill skaffa sig behörighet för studier i matematik, naturvetenskap eller teknik.
Många högskolor arbetar aktivt med att rekrytera studenter till lärarutbildningen. Ett vanligt tillvägagångssätt är att öppna för många olika, och traditionellt sett ovanliga, kombinationer av ämnen. Ett annat är att erbjuda lärarutbildning för redan yrkesverksamma med lämplig utbildningsbakgrund och göra det möjligt för dem att tillgodoräkna sig tidigare studier.
Högskolor med lärarutbildning arbetar även med att få fler män att söka till lärarutbildning. Många olika insatser har prövats men ännu återstår mycket att göra på detta område. Detta rekryteringsarbete måste därför utvecklas ytterligare.
Utbildningsdepartementet har också som ett resultat av ett partsgemensamt handlingsprogram för att förbättra utvecklingen av och rekryteringen till läraryrket ställt medel till förfogande för projektet Särskilda lärarutbildningar (SÄL). Detta projekt syftar till att utbilda personer med lämplig bakgrund till lärare i första hand i matematik, naturvetenskap eller teknik. Denna utbildning är förenad med en anställning i en skola.
Regeringen lade i våras propositionen En förnyad lärarutbildning (1999/2000) på riksdagens bord. I den redovisas ett stort antal förslag till åtgärder för att förbättra såväl kvaliteten i lärarutbildningen som för att förbättra rekryteringen till utbildningen. Där föreslår regeringen bl.a. att studenterna ska kunna göra friare val av ämnen, ämnesområden och vilka åldersgrupper de vill arbeta med som lärare. Det fortsatta arbetet med anledning av propositionens förslag avser regeringen att återkomma till i budgetpropositionen för år 2001.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.