Åtgärder mot Kina till följd av stödet till Ryssland
Skriftlig fråga 2023/24:1023 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-07-22
- Överlämnad
- 2024-07-23
- Besvarad
- 2024-08-06
- Svarsdatum
- 2024-08-06
- Sista svarsdatum
- 2024-08-06
- Anmäld
- 2024-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Sverige har enligt regeringen varit pådrivande för att möjliggöra EU-sanktioner mot Belarus på grund av diktaturens stöd till Ryssland i kriget mot Ukraina. Utrikesminister Tobias Billström har dessutom under tiden som Sverige var ordförandeland i EU sagt att det är en ”prioriterad fråga” att täppa till kryphål som begränsar effekten av sanktionerna mot Ryssland. Av just den anledningen är det viktigt att man lyckas införa sanktioner mot länder som Belarus och på olika sätt slå mot Rysslands möjligheter att kringgå sanktionerna. Rysslands potentiella inkomster från exempelvis energiexport samt ”parallell- och substitutsimport genom tredje land” måste stoppas.
Sanktionerna mot Belarus innebär en skärpning av exportförbudet för produkter med dubbla användningsområden. Dessutom har det införts ett antal import- och exportförbud som ska slå mot Belarus ekonomi, vilket i sin tur också påverkar Rysslands ekonomi negativt.
För att vara angelägen om att begränsa Rysslands möjligheter i sin aggression mot Ukraina blir det dock tämligen märkligt att regeringen samtidigt struntar i Kinas roll i Putins fasansfulla krig. Tvärtemot vad man borde ha kunnat vänta sig har regeringen motsatt sig höjda tullar mot elbilsimport från Kina, vilket undertecknad lyft med berörd minister i en skriftlig fråga (2023/24:1022).
Precis som journalisten Jojje Olsson skrev i tidningen Expressen den 20 juli agerar regeringen på rakt motsatt vis mot Kina jämfört med hur man agerar mot Belarus. Detta gör regeringen trots att statsminister Ulf Kristersson själv medgett att hela 80 procent av vad Ryssland behöver i kriget mot Ukraina kommer direkt ifrån eller via Kina. Dessutom har den kinesiska råvaruimporten från Ryssland till Kina ökat markant i takt med att västerländska sanktioner mot Ryssland har skärpts.
Det var därför inte särskilt konstigt att de hårdaste ordvalen någonsin mot Kina kom från försvarsalliansen Nato denna månad. I ett gemensamt uttalande vid toppmötet i Washington menade Nato att Kina är en ”avgörande möjliggörare” för Rysslands krig i Ukraina. I Washington slog alliansen även klart och tydligt fast att Kina stöder den ryska försvarsindustrins tillverkning, varför man krävt ett slut på leveranser nödvändiga för att underhålla Rysslands militär. Nya europeiska underrättelseuppgifter har till råga på allt detta visat att kinesiska företag utvecklar en form av drönare tillsammans med Ryssland, med syftet att kunna använda den i Ukraina.
Eftersom statsminister Ulf Kristersson har tydliggjort att Kinas agerande nu på något vis måste få konsekvenser och då utrikesministern i fallet med Belarus har varit tydlig med vad som gäller för länder som bistår Ryssland finns det skäl att få lite klarhet.
Utrikesminister Tobias Billström önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:
Hur avser ministern att följa upp statsministerns önskan om att agera hårdare mot Kina från svenskt håll respektive från EU-håll?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1023 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:1023 Åtgärder mot Kina till följd av stödet till Ryssland
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:1023 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder mot Kina till följd av stödet till Ryssland
Markus Wiechel har frågat mig hur jag avser följa upp statsministerns önskan om att agera hårdare mot Kina från svenskt håll respektive från EU-håll.
EU, Nato och Sverige har uppmanat Kina att avhålla sig från att leverera någon form av militärt stöd till Rysslands krig mot Ukraina och har varit tydliga med att Kinas förhållningssätt till den ryska aggressionen kommer att påverka relationen till Europa. Regeringen kommer fortsätta att uppmana alla länder att stå upp för folkrätten och bidra till att få ett omedelbart slut på den ryska aggressionen mot Ukraina.
Relationen mellan Kina och Ryssland har fördjupats under flera år. Det utvidgade samarbetet och handeln mellan Kina och Ryssland har inneburit att Rysslands militärindustri har blivit mer beroende av import från Kina. På så vis möjliggör Kina Rysslands krigföring i Ukraina. Det är detta som ligger till grund för Natos tydliga hållning som uttrycktes i Washingtontoppmötet.
För att få ett slut på den ryska aggressionen är sanktioner ett viktigt verktyg. Tyvärr har vi sett att vissa europeiska varor når Ryssland via tredje länder som inte själva har infört sanktioner, till exempel Kina. Därför har EU också infört strängare exportkontroll för ett antal kinesiska företag som exporterar produkter med dubbla användningsområden. Sverige har ställt sig bakom dessa åtgärder. Vi behöver fortsatt se över hur EU:s sanktionsregimer fungerar för att säkerställa att de har så stor effekt som möjligt.
Stockholm den 6 augusti 2024
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

