Åtgärder mot gängvåldet
Skriftlig fråga 2019/20:2059 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-27
- Överlämnad
- 2020-08-28
- Anmäld
- 2020-09-03
- Svarsdatum
- 2020-09-10
- Besvarad
- 2020-09-10
- Sista svarsdatum
- 2020-09-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den senaste tiden har det gängrelaterade våldet varit extremt och skapat stor otrygghet för befolkningen.
En tolvårig flicka sköts till döds i det pågående gängkriget. En man sköts i sin bil på Lidingö. De kriminella gängen upprättar vägspärrar för att kontrollera vilka som rör sig i området. Det här är bara tre exempel i närtid, händelser som givetvis påverkar vårt samhälle och skapar en otrygghet bland vanliga medborgare.
Dödsstraffet avskaffades i Sverige den 30 juni 1921, och den sista avrättningen verkställdes i Stockholm den 23 november 1910. I Sverige är dödsstraffet förbjudet enligt lag sedan 1975. En kort historiebeskrivning av hur vårt demokratiska samhälle vuxit fram till det samhälle vid hade till för några år sedan.
Tyvärr ser vi en samhällsutveckling som skapat en alternativ rättskipning med extremt våld på öppen gata. Våld som dödar oskyldiga människor, ett våld som till och med dödar barn. I praktiken innebär det att dödsstraffet återinförts i Sverige eftersom de kriminella gängen agerar polis, åklagare, domstol och bödel. Utvecklingen är minst sagt oroande eftersom det ligger helt utanför det demokratiska samhällets grundprinciper.
Riksdagen stiftar våra lagar genom demokratiska beslut. Polis, åklagare och domstolar ska agera utifrån den lagstiftning som finns, en ordning som vilar på det demokratiska samhällets principer. Det som sker i dag är oacceptabelt och måste bekämpas med kraft. Får den här utvecklingen fortsätta är det ett hot mot vårt demokratiska samhällsskick.
Regeringen säger sig satsa på polisen och övriga rättsvårdande instanser, men vi kan konstatera att åtgärderna är alltför små i förhållande till de pågående våldshandlingar som sker dagligen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa den ökande trenden av skjutningar och andra våldshandlingar i samhället?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2059 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/03063/POL
Ju2020/
03099
/POL
Ju2020/03108/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2059 av Thomas Morell (SD) Åtgärder mot gängvåldet, fråga 2019/20:2079 av Johan Pehrson (L) Kriminellas vägspärrar och kontroller av individer samt fråga 2019/20:2086 av Marléne Lund Kopparklint (M) Gängkrigens spridning ut i landet
Thomas Morell har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa den ökande trenden av skjutningar och andra våldshandlingar i samhället. Vidare har Johan Pehrson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de kriminella gängen ska stoppas från att kontrollera och begränsa människors rätt att röra sig fritt i och mellan bostadsområden. Slutligen har Marléne Lund Kopparklint frågat mig vilka insatser jag ämnar presentera för att stoppa och motverka de brutala gängkrigen ute i landet.
Jag och regeringen arbetar brett och kraftfullt mot den grova och organiserade brottsligheten och har inga planer på att slå av på takten. Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt, inklusive nya verktyg för myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete.
Rättsväsendet i Sverige har genomgått en omfattande utveckling de senaste åren. Regeringen bygger kraftigt ut Polismyndigheten och är nu halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Enligt Polismyndighetens halvårsstatistik 2020 finns det nu fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Kriminalvården har byggts ut, straffen har skärpts för bl.a. allvarliga vålds- och vapenbrott och polisens kamerabevakning har ökat betydligt.
Och utvecklingen fortsätter. Kommande år planerar Polismyndigheten att sätta upp ytterligare 150 kameror vilket betyder att de har fördubblat antalet kameror på två år
I den proposition om förslag på ytterligare straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor som nyligen överlämnats till riksdagen är omständigheten att innehavet skett i en kriminell miljö ett kriterium som kan leda till hårdare straff än annars. Dessutom fick en särskild utredare i början av sommaren i uppdrag att bl.a. lämna förslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Vidare utreds regler som innebär en utökad presumtion för häktning för brott som begås inom ramen för kriminella nätverk. Likaså utreds förslag som förbättrar polisens möjligheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Regeringen skärper också påföljderna för ungdomar som begår brott. En ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning, införs vid årsskiftet. Nyligen har dessutom ett förslag remitterats om slopad straffrabatt för 18–20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det dömas till längre och fler fängelsestraff.
Det är också mycket viktigt att den som har uppgifter att lämna vid en brottsutredning vågar vittna. Därför har vi tillsatt en utredning som ska analysera en rad olika frågor på området. Skärpta straff för övergrepp i rättssak och skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga är några sådana frågor. Utredningens uppdrag ska redovisas senast i maj 2021.
Regeringen har alltså vidtagit ett stort antal åtgärder som riktas mot kriminella nätverk och de brott de begår, och fler åtgärder är på gång. Det arbetet kommer att fortsätta.
Stockholm den 10 september 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

