Åtgärder mot fusk med arbetsmarknadsstöden

Skriftlig fråga 2010/11:363 av Stenberg, Maria (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-03-09
Anmäld
2011-03-10
Besvarad
2011-03-16
Svar anmält
2011-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 mars

Fråga

2010/11:363 Åtgärder mot fusk med arbetsmarknadsstöden

av Maria Stenberg (S)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Det har framkommit uppgifter som tyder på att det är fullt möjligt att vara arbetslös och därmed komma i fråga för olika stödformer från Arbetsförmedlingen och samtidigt vara anställd och arbeta. Regeringens arbetsmarknadspolitik har återigen visat på stora brister när det handlar om kontroll, uppföljning och det viktigaste, det vill säga att de olika stödformerna inom arbetsmarknadspolitiken verkligen leder till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De som ytterst drabbas är de arbetslösa, som därmed inte får kvalitativa insatser som leder till ett arbete. Fusket som sker av oseriösa arbetsgivare drabbar också i en förlängning även seriösa företag genom osund och orättvis konkurrens. Statliga resurser i form av ekonomiska ersättningar till arbetsgivare för att stödja anställningar av arbetslösa verkar sakna relevant uppföljning och kontroll.

Avser arbetsmarknadsministern att vidta åtgärder för att stoppa det fusk som uppenbarligen kan ske i de olika stödformerna inom arbetsmarknadspolitiken?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:363 besvarad av Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström

den 16 mars

Svar på fråga

2010/11:363 Åtgärder mot fusk med arbetsmarknadsstöden

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström

Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stoppa det fusk som kan ske i de olika stödformerna inom arbetsmarknadspolitiken.

Denna fråga besvaras enkelt med: Självklart, åtgärder vidtas när det finns anledning att misstänka oegentligheter.

Användningen av de offentliga resurserna prövas alltid noga och regeringen är angelägen om att utbetalningar från välfärdssystemen sker i rätt tid, till rätt person och med rätt belopp. En rad åtgärder har vidtagits vad gäller felaktiga utbetalningar. Som exempel kan nämnas den så kallade FUT-delegationens arbete under åren 2005–2008 med att kartlägga orsaker till och omfattning av felaktiga utbetalningar. Det efterföljande samverkansuppdraget mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, som involverar flera utbetalande myndigheter och samordnas av Ekonomistyrningsverket, är ett annat exempel. Ytterligare en viktig del är Månadsuppgiftsutredningen, som ska ta fram förslag om att arbetsgivare med flera ska lämna uppgift om lön och skatteavdrag på arbetsgivarnivå varje månad, bland annat i syfte att förbättra kontrollmöjligheterna. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande i april.

Vad gäller kontroller av enskilda och arbetsgivare måste dessa alltid ställas i relation till kostnaderna för kontrollen, och till den enskildes personliga integritet.

Avslutningsvis vill jag dock understryka att jag ser mycket allvarligt på rapporter om fusk och oegentligheter med medel som ska stödja insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden, och följer därför självklart upp rapporter om att sådant ska ha skett.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.