Åtgärder mot fakturaskojeri
Skriftlig fråga 2007/08:1350 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-06-12
- Inlämnad
- 2008-06-12
- Besvarad
- 2008-06-18
- Svar anmält
- 2008-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1350 Åtgärder mot fakturaskojeri
av Karin Granbom (fp)
till finansminister Anders Borg (m)
Årligen lyckas ”fakturaskojare” få in mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor från företag, organisationer och föreningar som drabbas av bluffakturor eller av tveksamma marknads- och affärsmetoder.
Ett påtryckningsmedel som ofta används av företag som skickar bluffakturor är hot om kronofogden och betalningsanmärkning. Att hamna i kronofogdens register är en mardröm för många eftersom det försämrar kreditvärdigheten. Ansökningar om förelägganden mot näringsidkare kan publiceras omedelbart då ansökan kommit till kronofogden. För en privatperson blir uppgiften inte offentlig förrän kronofogden fastställt att den som föreläggandet riktats mot faktiskt är skyldig att betala skulden.
Det är orimligt med en annan ordning för småföretagare än för privatpersoner, då småföretagare i allmänhet inte har större möjlighet än privatpersoner att försvara sig mot ”fakturaskojeri”.
Vad avser finansministern att göra för att småföretagare likställs med privatpersoner i fråga om offentlighet vid kreditupplysning vid ansökningar om betalningsföreläggande?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1350 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på frågorna
2007/08:1337 Fakturaskojeri
2007/08:1338 Åtgärder för att skydda företag mot fakturaskojeri
2007/08:1350 Åtgärder mot fakturaskojeri
Justitieminister Beatrice Ask
Ameer Sachet har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att sätta stopp för fakturaskojeri. Fredrik Olovsson har frågat näringsministern om hon avser att vidta några åtgärder för att skydda företag som drabbas av fakturaskojeri. Karin Granbom har frågat finansministern vad han avser att göra för att småföretagare likställs med privatpersoner i fråga om offentlighet vid kreditupplysning vid ansökningar om betalningsföreläggande. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på de sistnämnda frågorna. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Det är särskilt viktigt att kreditupplysningar om näringsidkare kan baseras på ett så fylligt underlag som möjligt för att en kreditgivare på ett tidigt stadium ska kunna uppmärksamma tecken på insolvens hos företag. Företag som är nära insolvens skulle också kunna förlänga sin kredit genom att fördröja betalningen till dagen då en anmälan om betalningsföreläggande ges in. Kreditgivarna har då ofta ett befogat intresse av att få reda på att ett företag på detta sätt är en dålig betalare. Om användningen av ansökningsuppgifter i kreditupplysningar förbjöds, skulle kreditgivaren i många fall inte få någon sådan kunskap. Man får utgå från att en seriös kreditgivare vid sin kreditprövning även beaktar det faktum att en ansökan om betalningsföreläggande riktad mot en näringsidkare inte nödvändigtvis innebär att en skuld föreligger. Jag ser alltså för närvarande inte behov att vidta någon åtgärd för att småföretagare likställs med privatpersoner i fråga om offentlighet vid kreditupplysning vid ansökningar om betalningsföreläggande.
När det gäller Ameer Sachets och Fredrik Olovssons frågor är det, vilket jag också svarade Inger Davidson den 2 april i år på fråga 2007/08:1021 om fakturabedragare, så att den som sänder en bluffaktura normalt gör sig skyldig till ett brott. Den som drabbats kan därför göra en polisanmälan och i samband därmed, eller i annan ordning, framställa skadeståndsanspråk för den skada som uppkommit. Det är också enligt marknadsrättsliga regler förbjudet att tillställa någon bluffakturor och överträdelse av dessa regler leder många gånger till sanktioner. Lagstiftningen tar alltså tydligt avstånd från den här typen av verksamhet.
I mitt svar på Inger Davidsons fråga pekade jag också på att antalet fall av fakturabedrägeri visar på en nedåtgående trend. Svensk Handel har på sin hemsida valt att lägga ut uppgifter om företag som använder sig av oseriösa marknadsföringsåtgärder. Listan bör i stor utsträckning vara hämmande för blufföretagens verksamhet. Kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen UC AB, som är en av de största aktörerna på marknaden, avstår regelmässigt från att behandla uppgift om ansökan om betalningsföreläggande när sökanden tagits upp på Svensk Handels varningslista.
Om man inte kommer till rätta med det problem som Ameer Sachet och Fredrik Olovsson tar upp, är jag beredd att överväga ytterligare åtgärder.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.